Pysslo jag

Satan i gatan vad jag är pysslig ändå. Plötslig bygga bo-iver. Den absolut störst utmaningen; att få upp gardinerna i köket är nu iaf avklarad. Tre meter långa gardinlängder skulle bli dryga två meter utan symaskin. Först skulle de klippas av en bit, men trots att jag tyckte att jag mätte så bra med måttband och allt så blev det allt annat än rakt. Till slut ignorerade jag det och hoppas att ingen kollar baksidan på gardinerna. Jag tror att orsaken faktiskt var att de var lite ojämna från början, men kanske inte riktigt så som de blev när jag varit där med saxen.

Lösningen på syproblemet blev påstrykningsband (fliselin vill jag minnas från syslöjden att det hette?). Inte heller enkelt. En jäkligt bred och lång gardin på ett litet köksbord, en del nålar, en del ojämn klippkant, ett hett strykjärn och två nyfikna katter gav en svettig soppa. Men nu sitter de där! Kanske lite kortare än i tanken, men desto längre kan jag vänta mellan dammsugningarna innan dammråttorna når upp till kanten, tänker jag. =)

Med gardiner minskar iaf lite känslan av att stå i ett skyltfönster om kvällarna. Det finns en del nackdelar med bottenplan. Men nu inser jag att jag behöver en duk till kökbordet, nån som diskar och hjälp att få till den omöjliga pappjulstjärnan jag köpte igår. Sen ska det vara klart. För nu.