Glasögonhysteri

Glasögon ska det bli. Trots att det kostar en del så har jag bestämt mig. Jag måste verkligen köpa nya, så är det bara. Men jösses vad svårt det är att hitta bågar som passar. Fick hjälp en halv evighet av en tjej men jag vet inte om jag var så väldigt nöjd med utfallet. Jag har fyra par med mig hem; alla svarta, ganska kantiga (utom ett par som är lite mer runda, men som Mattias tycker jag ser "snäll" ut i, vad nu det innebär) i nån stålvariant med blandade skalmar. Jag vill ju ha ett par lite roligare med lite färg också, men de flesta hon räckte mig var antingen lysande gröna eller rosa, och det kanske inte är så mycket Sara. Men det får bli en besöksrunda till. Jag hoppas Anna kan få en stund över för jag behöver hennes expertis.

Ögonen hade igen blivit lite sämre. Det känns väl sådär, men det ska inte vara något att oroa sig över så jag försöker väl att låta bli. Kände mig dock ganska blind när jag fick vänta i väntrummet utan linser och inte ens kunde se de två decimeter höga bokstäverna på en affisch kanske 3 meter framför mig. Jag såg liksom inte att de fanns. Läskigt.

För Mattias gick det som väntat bra och snabbt. Han kollade redan innan och sa vilka han ville ha utan att egentligen ha provat. Jag fick han att prova ett gäng med hjälp av expediten, men till slut blev det ändå de där första och ett par andra något tunnare men i stort sett likadana. Han är för söt. Skönt att nån är enkel iaf.