Jobbfunderingar

Torsdag och jag funderar lite över mitt jobb. Hade fått ett meddelande från min chef igår som ville erbjuda mig att jobba mer om jag vill efter januari nästa år. Spontant tänkt så vill jag ju det, mer pengar är inte fel och det är stressigt att alltid balansera på gränsen. Samtidigt så beror det lite på hur schemat blir, känner jag nu. Jag har sedan ett par månader redan gått upp lite i tjänst och jobbar ungefär 75 procent natt nu. Tyvärr ligger det som är extra så till att jag numera aldrig får det som nattarbetare annars (iaf i kommunen) brukar ha som kallas långledigt. Tidigare har jag haft det var tredje eller var sjätte (beroende på tjänstgöringsgrad) vecka och det är alltid välbehövt. Som det ser ut nu är jag aldrig ledig mer än fyra dagar och det är väl antagligen det som skapar problemen med dygnsrytmen som jag känt av ett tag. Dessutom blir man ju grymt osocial av att jobba natt och inte dela ledig tid med de man umgås med.

Så frågan är om jag vill gå upp i tjänst ännu mer. Vad jag förstår finns det numera en gräns (enl en förhandling med facket, tror jag) som säger att man inte bör/ska (?) jobba mer än 80 procent natt. Där är jag väldigt snart (en natt till på 3-veckorsschemat ger 84 procent, tror jag). Det märkliga med det påståendet är att om man inte av hälsoskäl och annat bör jobba mer än 80 procent natt, borde inte heltidsmåttet ändras till det då? Märkligt, tycker jag.

Ja, vi får väl se hur det blir. Helst skulle jag såklart vilja ha ett helt annat jobb, utanför vården, dagtid med lediga helger och röda dagar och bättre lön. Men det lär väl inte hända nästa år heller, om man ska tro arbetsmarknadsläget rätt.