Båttvättardag

Det blev inget seglande av idag dessvärre. Det fina vädret som var på morgonkvisten försvann under förmiddagen och när vi väl var ute på plats var det mulet och blåsigt.

En bra "före och efter"-bild på båten

Men då kunde vi istället lägga ordentligt med tid på att göra båtrackaren ren. Den har stått oanvänd i ett antal år nu (jag hade knappt koll på att M hade tillgång till segelbåt!) och såg ut därefter. Och det passade vädret ypperligt till. Så istället gnuggade vi båt med konstig gegga och lekte med högtryckstvätten i ett antal timmar. Inte fel det heller.

Segelkombin rättvänd. Charmigt orange med gott om plats. Sägs dessutom vara "osänkbar" (har vi hört det förut eller?).

Vi blev dessutom som vanligt servade med supergod mat av M:s dietist-mamma. Risotto med currysås och sen chokladtårta med grädde och körsbär. Inte så illa. M:s pappa däremot är ungefär lika pysslig och påhittig som Bengt i "Staffan & Bengt" (om nån minns), inte alldeles olik heller för den delen. Så han visade lite av sina senaste påhitt, bland annat den här "lådbilen" till barnbarnen:

Den saknar visst lysen och tuta, och det planeras dessutom ev en liten motor men sen ska den visst vara den koolaste i socknen :)

Balkongpyssel

Okej, jag är inte klar än, men kunde ändå inte hålla mig. Det kanske inte ser lika fint ut som jag upplever det (undrade nästan en stund om jag fick en tripp av målarfärgen...) men visst blev det ganska tjusigt iaf?

Mittenhyllan i mitt lilla växthus (utan dörrar, det är varmt så det räcker ft); två Lavendel och en Citrontimjan i mitten. Visst ser de lite glada ut? Lite ledsen för att jag köpte fel Lavendel bara. Jag ville ju ha den jag hade i förra trädgården som luktade så gott. Den här luktar knappt alls, har jag upptäckt. Men Citrontimjan är en klippa både att lukta på och ha i maten!

Min lite lutande, stora Prästkrage fick en stor röd kruka. På golvet syns det gröna "I can't believe it's not grass!"-matta och överst på balkongväggen syns en bit av min "tjusiga" antikattrymmar-nätanordning.

Totalt har jag målat 6 krukor idag. Det lutar åt att det blir fler, det var ju rätt kul att pyssla och jag har plenty färg över. Skulle vilja ha lite ljuslyktor också. Inte för att det någonsin blir ens lite mörkt här men för lite senare, mot hösten. Och som dekoration (sa jag just det där?).
(Bilderna är klickbara för större format, men tillhör mig.)

Viss utveckling pågår...

Kom på en sak. Samma dag som jag berättade för Joakim att jag inte skulle ställa upp till omval i Fi berättade jag visst också att jag varit på stan och köpt en concealer, varpå han senare (skämtsamt såklart) frågade om han behövde vara orolig. Nu har jag dessutom blivit halvt beroende av att sticka, pysslat fönster och grejat med gardiner. Det finns en risk att han möter mig i sällskap av en psykolog när jag kommer till Stockholm i nästa vecka... =)

Men hon är mångbottnad den här tjejen. Tydligen...

Pysslo jag

Satan i gatan vad jag är pysslig ändå. Plötslig bygga bo-iver. Den absolut störst utmaningen; att få upp gardinerna i köket är nu iaf avklarad. Tre meter långa gardinlängder skulle bli dryga två meter utan symaskin. Först skulle de klippas av en bit, men trots att jag tyckte att jag mätte så bra med måttband och allt så blev det allt annat än rakt. Till slut ignorerade jag det och hoppas att ingen kollar baksidan på gardinerna. Jag tror att orsaken faktiskt var att de var lite ojämna från början, men kanske inte riktigt så som de blev när jag varit där med saxen.

Lösningen på syproblemet blev påstrykningsband (fliselin vill jag minnas från syslöjden att det hette?). Inte heller enkelt. En jäkligt bred och lång gardin på ett litet köksbord, en del nålar, en del ojämn klippkant, ett hett strykjärn och två nyfikna katter gav en svettig soppa. Men nu sitter de där! Kanske lite kortare än i tanken, men desto längre kan jag vänta mellan dammsugningarna innan dammråttorna når upp till kanten, tänker jag. =)

Med gardiner minskar iaf lite känslan av att stå i ett skyltfönster om kvällarna. Det finns en del nackdelar med bottenplan. Men nu inser jag att jag behöver en duk till kökbordet, nån som diskar och hjälp att få till den omöjliga pappjulstjärnan jag köpte igår. Sen ska det vara klart. För nu.

Även vårsolen har sina fläckar

Helgen är snart över, det är inte klokt! Och vad har jag gjort? Mestadels bara latat mig, faktiskt. Eller ja, alldeles för mycket i vart fall. Tänk den dagen det kan kännas helt ok att få göra så. Jag har varit i Ratan, jag har spelat WoW med Mattias och Joakim, sett ett par filmer, ströläst bloggar, artiklar och annat på nätet, sovit osv. Jag har varit ute oförskämt lite i den sköna vårsolen som bara plötsligt kom över Västerbotten.

Katterna har nu fått ett nytt intresse. Mattias öppnade balkongdörren bara lite lite häromdagen, så nu har de också vädrat sig till att vintern i stort är över, att man kan gå ut utan att få blöta tassar (jo, det är bekväma kissar) och att mössen nog har spring i benen igen. Så den här löningen kommer "överskottet" att gå till att kisse-proofa balkongen. Och jag anstränger mig hårt för att inte ha dåligt samvete för den natur jag berövat dem och bytt ut mot en innätad utsiktsplats utan gräs där det enda man ser är en innergård med alldeles för många hundar. Men jag intalar mig att om jag nu inte får råd och möjlighet att flytta i sommar så sker det absolut senast till nästa vår. Jag har lovat dem pension på landet; de ska få pension på landet.

Sen måste jag nog leta i tidningar eller nåt för att hitta bra och billiga sätt att göra balkongen lite trivsammare. Jag är inte så mycket för stora blomlådor osv, men nåt ska väl gå att göra? Man skulle ha en sån där pysslig sak nära sig som fick go wild. Och antagligen borde jag börja med att sätta upp gardiner i köket.

Men ska jag vara helt ärlig så känns det just nu väldigt sådär att ha bytt min altantrapp med havsbris och mjukt gräs inom tåhåll mot en innätad balkong, (med total insyn i lägenheten rakt över), i en huslänga helt utan naturkänsla nästan mitt i stan. Det förtar lite av glädjen att vårsolen är på besök.