Betyg: 2/5
På pappret borde Salmon Fishing in the Yemen (2011) vara en ganska självklart hit. Lasse Hallström har, i mitt tycke, gjort ett flertal bra filmer. Ewan McGregor tillhör en av mina absoluta favoritskådespelare och Emily Blunt klättrar stadigt uppåt på samma lista. Och så Kristin Scott Thomas, som aldrig brukar göra något dåligt.
Inledningsvis känns det lovande, även om det är en ganska pratig film. Dialogen är ganska rapp, lite småcharmig och lovar gott. Dr Jones (McGregor) är en lite udda karaktär och både Harriets (Blunt) leende och musiken vittnar tidigt om att något mysigt kommer att ske.
Men snart saktar filmen in, humorn försvinner nästan helt, historien om laxtrappan som ska byggas i Jemen får inte alls den udd som den skulle behöva för att bidra vare sig med charm eller som en intressant faktor. Istället hamnar vi i två milsvida skilda men likvärdigt stereotypa relationskriser och de tidigare så intressanta karaktärena blir platta och nästan ointressanta. Politikersidan av filmen, med Scott Thomas som den nästan karikatyr-liknande pressekreteraren blir mer av ett störningsmoment än en rolig bihistoria.
McGregor och Blunt spelar sina roller väl, det får jag säga, men i övrigt känner jag ingen större behållning av den här filmen. Jag tycker inte Hallström lyckades vare sig med den politiska satiren eller med feelgood-historien. Det hade behövt fortsätta lika rappt som det började om det skulle blivit något. Nu faller det som ett korthus och kvar blir ett knappt godkänt betyg: 2/5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar