Nu har jag velat och snålat och velat så länge att det som andra kallar för hår snarare liknar nån form av förväxt svintotrassel i mitt fall. Snålandet är väl en sak, men främst beror fördröjningen på att jag inte vet vad jag vill göra med håret (men att jag vill göra något lite nytt) samt att jag fortfarande efter 8-9 år inte funnit en frisör som jag känner mig helt hemma med. De få jag haft som varit lovande har antingen gått på föräldraledigt (för att aldrig mer dyka upp igen, alt om det var så att jag glömde bort namnet kanske...) eller så flyttar de långt söderut.
 |
| Helst ska jag inte se ut såhär efteråt |
Jag behöver en frisör som pratar lagomt mycket (och som fattar att jag på intet sätt gått dit för att dra mitt livs hela historia), som lägger tid på att komma med bra förslag som passar både mitt utseende och min lite eljest hårkvalité. Nån som inte skickar ut mig med en flaska hårspray i håret eller med en frisyr jag inte kommer att kunna fixa i ordning igen dagen efter.
Ska det vara så svårt det!?!
Jag har fått ett namn via jobbet som jag funderar på att testa. Jag har också fått flera tips om ett och samma ställe*, dock inga namn. Oavsett måste det vara slut på velandet nu. Sådetså!
*Sist jag fick allmänt tips om ett 'bra ställe' hamnade jag i händerna på en knappt myndig person som malde på i evigheter om hur hemskt det var med alla som fick för sig att skaffa fler än två barn. Och som mellan andetagen försökte tjuvlyssna på sina kollegors samtal med sina kunder, vilka hon sedan kommenterade halvhögt till mig... The horror!
3 kommentarer:
Inte så mycket till tips, men jag har samma problem. Jag har min favoritfrisör i Luleå. Mkt opraktiskt.
/Marie
Fick reda på att min frisör ska sluta. Suck. Så nu börjar letandet igen för mej också. Att det ska vara så himla svårt.
Marie: Tja, Luleå känns ju lite långt att åka för att klippa sig :)
Iréne: Ja, visst är det svårare än man egentligen tänker sig? Så mycket som ska stämma för att det ska kännas bra.
Skicka en kommentar