Jag har just lyckats stävja ett annalkande migränanfall men det susar fortfarande i huvudet och bröstryggen känns som i konstant kramp idag. Det plus att det liksom skär genom ländryggen så snart jag får för mig att göra en rörelse som bara i tanken kan jämföras med att svanka. Skitont med andra ord.
Sjukt less på det nu. Hela veckan, om inte längre, har det varit värk. Känner mig så förhindrad och så skör hela tiden, två känslor som inte går bra ihop med mig. På måndag får jag ringa sjukgymnasten igen och se om han kan få till något av det. Jag vet faktiskt inte varför det kommer så intensivt just nu. Vad är det jag spänner mig så pass för?
På tisdag ska jag gå på ett gratis prova-på-pass på yogastället där jag gick de första åren jag bodde i Umeå. Då hjälpte det mig oerhört mycket, både fysiskt och psykiskt faktiskt, och lite hoppas jag att det ska vara så igen. Jag behöver stärka min rygg på ett lugnt och bra sätt och jag tror också att jag behöver hitta det där mentala fokuset igen. Nu hoppas jag bara att jag inte har 'för goda minnen' eller för höga förhoppningar så att jag blir besviken. Speciellt inte då jag drar med mig Ulrika dit också. Det vore så roligt och bra om det visade sig passa oss båda.
*En rörelse jag inte för mitt liv kan förstå hur jag ska lyckas göra för tillfället, men det lär väl visa sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar