När jag tänker efter är det kanske inte så konstigt att saker och ting känns ur led. De sista 10 dagarna har präglats av ryggvärk och förkylning och inget av det är vare sig någon fröjd eller bidrar till nån känsla av produktivitet. Det har varit skönt att inte vara ensam när jag varit sjuk och jag är tacksam för att jag sluppit vara det, men det här med att inte riktigt vara "hemma" är något jag har svårt för sedan länge och det ger mig lätt en känsla av "skav". Sen är ju "hemma" olika saker (och olika viktigt, som det verkar), men till viss del iaf är det området innanför de fyra väggar som jag rår över.
Veckan som kommer hoppas jag på bra sjukgymnastik, träffar med bästaste Anna, en eftermiddag med lillasyster, matrutiner, bra sömn, en inbokad bortavisit och att jag hittar igen orken till de ideella uppdragen jag fortfarande rår över. Sen väntar en jobbhelg mot slutet av veckan och vid det laget hoppas jag att det mesta är som vanligt igen. Kanske tom lite bättre.
Veckan som kommer hoppas jag på bra sjukgymnastik, träffar med bästaste Anna, en eftermiddag med lillasyster, matrutiner, bra sömn, en inbokad bortavisit och att jag hittar igen orken till de ideella uppdragen jag fortfarande rår över. Sen väntar en jobbhelg mot slutet av veckan och vid det laget hoppas jag att det mesta är som vanligt igen. Kanske tom lite bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar