Zooey (Rashida Jones) och Peter (Paul Rudd) ska gifta sig och under tiden som förberedelserna pågår inser Peter att han har ett betydligt skraltigare "entourage" än Zooey. Orsaken är att han aldrig känt sig hemma i grabbgäng utan mest umgåtts med den flickvän han haft för stunden. Nu ser han plötsligt manlig vänskap överallt och börjar så smått sakna en egen "bff". Han blir på dejtmanér ihoptussad med ett antal män men det visar sig att Peter har lite svårt att smälta in i den "traditionella grabbkulturen" då han helt enkelt saknar inskolning. Så möter han plötsligt Sydney (Jason Segel), en lite wacko ensamvarg som precis som Peter dyrkar samma band (Rush) och vars märkligheter han tycks tilltalas av.
Naturligtvis blir det slitningar när Peter umgås alltmer med Sydney och mindre med sin blivande fru, för hur mycket får en förlovad man egentligen ge av sig själv till sina polare?
I Love You, Man lyckades fånga mig, mycket för att det inte är en traditionell komedi laddad med sexistiska skämt. Stereotyper av alla slag ifrågasätts alldeles lagom mycket och filmen lyckas kretsa kring en blivande brudgum utan att för den delen bli tokgrabbig och "hö-hö-kul". Jag gillar charmiga Paul Rudd med sitt udda kroppspråk och jag tycker att det nästan slår gnistor om honom och motspelaren; den fulsnygge jätten Jason Segel (How I Met Your Mother). Även birollerna innehåller godbitar som den klockrent vassa och bitchiga Jaime Pressly (My Name is Earl).
Den ömma tån är möjligen slutet som är lika cheezy som det brukar bli när ett bröllop är bihandling, men det funkar. Jag hade också gärna sett mer än bara lite på ytan av den udda Sydney-figuren.
Men över lag en riktigt kul film, med många skämsinslag ("slapping the bass" kommer att förfölja mig länge) och bra skådespeleri. Nu väntar jag bara på komedin där tjejer också slipper vara "tjejiga och perfekta". 8/10.
(Se även recension och trailer här.)
Naturligtvis blir det slitningar när Peter umgås alltmer med Sydney och mindre med sin blivande fru, för hur mycket får en förlovad man egentligen ge av sig själv till sina polare?
I Love You, Man lyckades fånga mig, mycket för att det inte är en traditionell komedi laddad med sexistiska skämt. Stereotyper av alla slag ifrågasätts alldeles lagom mycket och filmen lyckas kretsa kring en blivande brudgum utan att för den delen bli tokgrabbig och "hö-hö-kul". Jag gillar charmiga Paul Rudd med sitt udda kroppspråk och jag tycker att det nästan slår gnistor om honom och motspelaren; den fulsnygge jätten Jason Segel (How I Met Your Mother). Även birollerna innehåller godbitar som den klockrent vassa och bitchiga Jaime Pressly (My Name is Earl).
Den ömma tån är möjligen slutet som är lika cheezy som det brukar bli när ett bröllop är bihandling, men det funkar. Jag hade också gärna sett mer än bara lite på ytan av den udda Sydney-figuren.
Men över lag en riktigt kul film, med många skämsinslag ("slapping the bass" kommer att förfölja mig länge) och bra skådespeleri. Nu väntar jag bara på komedin där tjejer också slipper vara "tjejiga och perfekta". 8/10.
(Se även recension och trailer här.)
2 kommentarer:
Den här filmen såg jag igår, och himmel, jag säger bara det. Snacka om huvudet på spiken den var i mitt liv, eller vissa till mig närståendes...
Jag såg den själv, men jag tror nog filmen får råka stanna kvar i dvd-spelaren.
En annan sak som jag tänkt på nu ikväll är att det skulle vara bra om man kunde söka på filmtitlar i din blogg. Nu måste man söka på "film" och varje gång gå igenom ett stort antal av dessa vilket uppskattas massor. Jag ser aldrig en film utan att först kolla upp dem här på din blogg numera. Lyx med en vän som går före och meddelar vilket som är värt att se.
Jag ska kika på det och se om jag kanske kan länka till samtliga recensioner eller försöka få till nån sökfunktion... Bra tips, tack!
Skicka en kommentar