onsdag, oktober 21, 2009

Tröttsam lägerbildning

Debatten om svininfluensavaccinet fortsätter. Från att förut ha spytt ut skrämselpropaganda och svarta rubriker om den farliga influensan verkar kvällspressen nu svängt lite och de svarta rubrikerna handlar istället om biverkningar från vaccinet som nu är det farliga. Jag förstår att människor blir villrådiga och jag fortsätter att ifrågasätta etiken i hysterin; oavsett åt vilket håll det går.

Vissa använder sig av solidaritets-argumentet och det kan jag visst köpa. Men jag kan inte låta bli att undra om det bara gäller just för den här influensan och bara för andra svenskar?

Den vanliga influensan kräver över 1000 svenska liv varje år. Influensavaccin finns och rekommenderas men någon massvaccinering sker inte. Var finns solidariteten med människor med svagt immunförsvar då? Och medan Sverige massvaccinerar friska, immunstarka människor behöver vi bara snegla över Östersjön för att hitta länder där inte ens riskgrupperna har tillgång till vaccin vilket troligen kommer att resultera i onödiga dödsfall. Delvis av ekonomiska skäl såklart men också för att det faktiskt inte finns vaccin nog för att massvaccinera hela världens befolkning. Solidaritetsskäl eller inte. Och jag ställer mig frågan om vi verkligen prioriterar riktigt.

Jag bli less på hetsen och den lägerbildning som tycks ha uppkommit. De som tar till sig informationen som finns och sen tar ett beslut; borde inte de respekteras? Oavsett om beslutet innebär vaccinering eller inte? För fakta är att även om Smittskyddsinstitutet rekommenderar vaccinering (varför skulle de inte?) så råder det knappast någon enighet bland de ledande smittskyddsläkarna och forskarna i världen om att massvaccinering är nödvändigt. Fundera, läs, ta ditt eget beslut och respektera andras; är väl det jag vill säga egentligen.

3 kommentarer:

Korpen sa...

jo själv är jag väl något av en försökskanin. Jag kände att jag nog kan motivera mig själv att ta vaccinet, dels "jobbar" jag med väldigt många sjuka och sköra människor och dels har ju Alice ett hjärtfel som eventuellt skulle kunna göra henne mindre tålig. J ska inte vaccineras och A är för liten. Egentligen är det ju dessutom jag som riskerar att utsättas samt sprida smittan till A.

Så här i efterhand så kan jag ju säga att sprutan i sig är väldigt smärtfri, mesigaste sprutan jag hittils fått. Men jag var öm i armen ett par dagar och hade lite frossa den andra kvällen.

Kikki sa...

Jag håller med dig. Det är svårt att veta vad som är rätt eller fel. Myndigheternas tidigare MÅSTE är nu NJA. Det tar ju lång tid att veta om man väljer rätt eller fel. Jag kommer inte att vaccinera mig nu ialla fall, trots att jag reser mycket och träffar många människor. Jag tror att oron är farligare än något annat. Men så är det ju alltid. Nästan.
kikki@kikkihogberg.se

Mikael "MMN-o" Nordfeldth sa...

Min personliga uppfattning är att folk som i yrket brukar ta den årliga influensa-cocktailen bör ta denna vaccinering.

De som inte ens visste att något sådant fanns behöver inte övertalas till något, varken med solidaritets- eller skrämselpropaganda.

För min del är jag nöjd utan vaccinet eftersom jag föredrar ett pressat immunförsvar än ett förslappat sådant.

Att utsättas för det egentliga viruset innebär utsatthet för fler antigener än vad som finns i vaccinet. Risken för komplikationer i samband med A/H1N1 är inget som bör oroa unga människor med generellt sett god hälsa, vilket är var jag kategoriseras.

Eventuellt att jag kan anse att samhällsviktiga tjänster bör ses över, t.ex. polis och brandkår. Sjukvården vaccinerar sig redan till stor del med de årliga cocktailarna.