På riktigt känns det som att det är mörkt dygnet runt för tillfället. Jag kan faktiskt inte minnas att jag känt det så tydligt som just i år. Och ändå tror jag inte att snön är sådär alldeles toksen? Men det är beckmörker, på riktigt, både när jag far till jobbet och långt innan jag kliver ut från kontoret på kvällen igen. Idag gick jag faktiskt ut några minuter på lunchen och satte mig på trappen till kontorshuset och drog åt mig så mycket av de ljumma solstrålarna som jag bara kunde. Det var faktiskt sol och riktigt fint väder idag, efter vad som känns som en månad av blåst och regn, men när man sitter instängd hela dagen känns det nästan som att det inte spelar någon roll.
Drog mig till minnes den här gamla Glans-favoriten och hur det faktiskt på riktigt kan kännas just såhär frustrerande och dumt ibland, och så blev det hela genast lite småkul igen:
PS. Fast mina kollegor är faktiskt inte särskilt korkade, de kan till och med visa sig vara lite smart amellan varven... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar