Och knaskatten som med största säkerhet är orsak till den senaste svängen av elände, ja den har då inte blivit ivägskrämd. Vi låste kattluckan in till köket innan vi for till veterinären, men lät luckan in till altanen (som sedan leder till köket via lucka nr 2 alltså) vara öppen åt ett håll och när vi kom hem satt den såklart där, inlåst och lite fundersam. Och den lät ganska rädd när M gick ut dit och stirrade på den en stund (?) innan han släppte ut den. Ett par timmar senare hörde jag hur det lät av luckan igen och så fann vi den tillbaka en gång till. M testade att skrämma den genom att höja rösten och göra ljud när den släpptes ut igen, men jag tvivlar på resultatet. Den verkar inte riktigt vara som den ska.
Jag vet faktiskt inte vad vi ska göra. Som veterinären sa så är det viktigt för katter att ha ett fredad hem där de kan känna sig trygga. Och jag vill inte vara rädd att komma hem till ännu en blodig krigsskådeplats. Kanske får vi titta på en sån där chip-lösning där luckan bara tillåter godkända chip att passera. Eller se om vi kan få klarhet i om den har nån personal nånstans som man kan prata med. Helt enkelt känns det då inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar