Idag är det återbesök hos veterinären som gäller. Det är bara ett blodprov som ska tas så på ett sätt känns det lite overkill att behöva utsätta vår inte så reseglada tjej för så mycket påfrestning, men de vill ha ett nytt blodvärde för remissen till Uppsala som vi nu bett om. Inför förra återbesöket hade jag preppat buren med feliwell, vilket jag tyckte hade åtminstone lite effekt. M var mer tveksam och menade att det likväl kunde vara att det var tätt inpå förra besöket och inte riktigt lika läskigt den gången. Kan så vara.
Den här gången har vi även efter råd av veterinären lagt till Zyclene, en receptfri långtidsverkande tablett som ska verka lugnande. Vi började i söndags kväll, vilket kan vara lite sent, men förhoppningsvis får det någon effekt. Nu på morgonen har hon fått dubbel dos av det i hopp om att det ska hjälpa lite. Just nu sitter hon här bredvid och gäspar och mjauar som lite förstrött och undrar varför personalen inte förstår att det sedan länge är dags att öppna kattluckan så att hon får gå ut...
Det guldiga i det hela var att det gick så bra att ge henne tabletterna. Vi såg skrämt på varann när vi insåg att det var väldigt stora kapslar det handlade om. En av våra vänner på kalaset i förrgår tipsade om att det kanske kunde vara lättare att röra ut innehållet i vatten och försiktigt hälla i henne än att få ner en så stor kapsel. Hon äter ju bara sitt dietfoder och vi hade inget annat att blanda med. Så jag rörde ut första kapseln i söndags på en matsked med vatten och skulle bara visa henne för att få henne med på banan. Då började hon försiktigt lapa i sig direkt från skeden! Försiktigt antagligen för att hon numera är så medveten om att hon inte får lov till mer än vanligt vatten och det där tråktorrfodret, men när jag berömde så fortsatte hon dricka. Nu fick hon något extra och då var det en bra grej.
Låt oss hoppas att själva äventyret idag också går lika smidigt.
1 kommentar:
Hoppas lil-kissen blir bättre!
Skicka en kommentar