Inte färdig

Satt igår kväll och skummade igenom bloggarna jag följer, något jag inte riktigt hunnit med lika mycket som tidigare. I alla fall så hoppade jag rent instiktivt över alla summeringslistor över året som snart är över. Både de som handlade om det egna året och de som summerade film- och/eller tv-året. Jag blev stressad i huvudet av att bara se dem.

Grejen är att jag kommit på att jag själv inte är klar med 2012 än. Inte riktigt. Jag har ju egentligen (väl?) haft ett ganska händelserikt år, men av någon anledning känns det som att saker fattas. Som att det varit för lite. Och när det kommer till film har jag definitivt inte sett tillräckligt. Så vad har jag egentligen gjort?

Kanske det här är en falsk bild (förutom filmtittandet, det är ett faktum), kanske skulle det kännas annorlunda om jag faktiskt började tänka efter och summera mitt 2012. Det är bara en så märklig känsla, jag brukar faktiskt aldrig vara missnöjd (eller snarare slutstressad är väl det rätta ordet) inför ett nyår. Jag kan inte ens komma på något jag hade tänkt göra som jag inte gjort, alltså ingen sån där stor grej.

Är ni klara med 2012?

Att se mellan fingrarna (amatörish Downton Abbey-rant)

Jag gissar att de flesta Downton-fans nu sett julavsnittet så att det är fritt fram att tjata lite om det också? Om inte så utropas härmed en viss spoileralert!

Redan när Lady Sybil (Jessica Brown-Findlay) dog tidigare i säsongen så började jag känna att serien kanske egentligen inte är sådär väldigt bra som man tror att man tycker. Eller, det tycker jag förstås att den är, men som kloka Anna-vännen skrev idag på fb på en liknande kommentar jag gjorde; "Man är som en förälskad idiot". Väldigt sant! Man vill som inte se de där nödlösningarna som görs, inte erkänna att fler än en historia bitvis varit nästan löjligt enkel att räkna ut osv. Alla de där avsluten som hela tiden görs så snart någon ska till att avlida tex, och den där känslan av att någon ska dö typ ett par gånger innan den sedan faktiskt gör det. Ni vet; bli pigg och glad från sjukdom eller barnafödelse och sen plötsligt ändå dö. Inte särskilt överraskande andra gången det skedde kanske...

Julavsnittet präglades förstås till viss del av att det redan långt innan flaggats för att Dan Stevens (Matthew) inte skulle fortsätta in i säsong fyra (intervju om det finns här), men oavsett den kunskapen hade det inte varit särdeles svårt att räkna ut vad som skulle ske. Jag menar maken till avskedstal har jag sällan sett. Sen förstod jag inte heller varför Lady Mary (Michelle Dockery) plötsligt var tillbaka till den bitska syster hon var i början av serien? För mig hade hon i och för sig gärna fått fortsätta så genom hela serien, men nu har hon ju ändå väl mest varit en timid och snäll hustru genom hela tredje säsongen? Så varför plötsligt ändra på det? För att betona hur Matthew faktiskt är den enda som "ser igenom henne"? Troligen. Och så himla tråkigt och övertydligt.

Bäst i avsnittet var Branson-historien (eller ja, åtminstone scenen med Mrs Hughes) och tjänstefolkets upptåg i allmänhet. Nu hoppas jag innerligt att man lättar på cruise control-spaken lite inför säsong fyra och vågar lite mer så att det inte bara bli förutsägbar mys-serie utan även lite spänning!

Omslag och ledigheter

Så från tjugo minusgrader till full snöstorm till en plusgrad och töväder på ett drygt dygn. Ganska märklig väderomställning måste jag säga. Och för en som inte ens under bra förhållanden åker bil särskilt avslappnat har det inneburit idel ångestattacker och ganska mycket anspänning att ta sig runt på alla utlovade saker. Idag hade jag tex gärna varit hemma men Lil'sis behövde tillbaka till stan och vi struntade ju i att handla mat igår pga folkstormen så det var en annan sak som behövde ordnas. 

Men nu har jag mer eller mindre enväldigt bestämt att vi kan hålla oss här ute ett par dagar. Inte ett helt populärt beslut kanske då vi halvlovat bort oss på mer än ett ställe innan det är dags för vardagen igen. Vi får väl se om det blir så eller inte. Samtidigt har det varit ett evigt farande. Jag räknade ut att vi varit hemma en hel dag sedan vi blev lediga den 21:a. Annars har det varit något varje dag som vi varit iväg på. Allt väldigt trevligt förstås, men samtidigt tar det lite av den där ledighetskänslan också. Men ja, det är väl så det brukar vara och kanske ska vara då man är ledig?

Vardagsäventyr!

Lite tur att vi inte bestämde oss för att se den sena bion ändå. Då hade vi nog antingen suttit i en snödriva eller inte tagit oss hem. Vi for från stan i snöovädret helt i rätt tid. På E4:an var det inga större problem (utom de där bilisterna som envisas med att ligga så väldigt nära) men när vi kom på byvägen längs med havet var det drivor på vägen. De första gick det att ta sats över men på vår lilla uppfart var det höfthögt så det var inte ens lönt att försöka. Grannen måste ha sett oss för vi hade just börjat ösa med varsin skyffel i strålkastarljuset när han kom ut och hojtade att vi skulle ge upp, sen kom han med traktorn istället. Världens bästa grannar verkligen!

Och filmen då? Jo, jag hade hört idel svala omdömen om The Hobbit (2012), men jag tror att vi alla tre är ganska överens om att det är en bra, snygg och spännande film vi just sett. Ska skriva mer om den imorgon. Nu blir det varm choklad och film i soffan under en filt.

Trevlig kväll på er!

Långsamma dagen

Idag har vi då inte gjort många knop i det här hushållet. Inte ens kattorna. Det ligger kring 20 minusgrader ute så det har på sin höjd varit en kort inspektionsrunda runt huset som gällt idag för vaktkatten Rosa. Kylan innebär stor tristess i kattkollektivet i allmänhet och vilket idag även inneburit några till synes helt oprovocerade kattbråk. Och en massa surande.

Personalen har dock inte bråkat. Vi har trängts under täcket i soffan framför tv:n mest hela dagen. I vart fall sedan 12-tiden, då jag väckte mannen med brunch. Så förutom en kort visit på bygdens Ica en halvmil bort har vi inte gjort sådär hemskt mycket.

Imorgon, alternativt på söndag, blir det dock en stadstur. Planen är att handla vinterjacka till Lil'sis, det hon fick presentkort på i 20-årspresent. Vi får väl se hur det ser ut på rean. M köpte vinterjacka, mössa och lite annat på rean igår så turen kanske tog slut då. Dessutom tror jag att vi kom ytterligare ett steg närmare att slå till på den där fina soffan vi dreglat över i ett halvår nu. Men det är mycket pengar. Fast det skulle vara riktigt kul med lite nytt i vardagsrummet. Kanske en anledning att försöka få till det lite trivsamt äntligen. Nu är det mest som en samling blandade möbler som står där. Plus virkeshögen med lister då... Jag tycker ju dessutom att vi borde passa på, före listerna, att tapetsera om lite. Vi gjorde det när huset köptes men det är ju ett tag sen nu och det skulle behöva bytas på sina håll. Ganska enkelt pyssel som går bra att göra under vintern, tänker jag. Vi får väl se.

Den där knasmannen

M: Såg du blommorna i baksätet på bilen?

Jag: Mm, är de till mig månne?

M: Nä, jag tänkte vi skulle köra förbi min älskarinna en sväng. Du kan väl sitta kvar i bilen under tiden jag går in, det tar bara en timme eller så.

J: Jo, det skulle inte kännas konstigt alls.

Knasmannen. Nu är vi hemma och jag har packat upp blommorna, nio mörkröda, jättevackra rosor var det. En för varje år vi hängt ihop. Det kanske inte alltid varit en spikrak väg kantad av moln och gulligheter, men han bidrar till min lycka oftare än jag egentligen tycker man kan begära. Han får mig att skratta varje dag vi ses och jag älskar honom mer nu än någonsin. (Vilket är skitläskigt på samma gång för vad gjorde jag utan honom?) Och nio år känns både toklänge och alldeles för kort på samma gång. Har vi inte alltid känt varann? Var det inte alldeles nyss vi träffades? Min finaste fina.

Att inte äta sig less

I övrigt har det varit en soft dag. Vi har sett film, jag har tantlurat en stund, småstädat lite (borde ha gjort mer än så) osv. Och så kom jag på att den där planen att inte göra så mycket mat inte var så strålande som jag trodde. Vi har liksom knappt haft några rester. Och typ ingenting av det där som brukar vara gott (och hiskeligt onyttigt) på smörgås efteråt. Nu har vi visserligen ändå gjort det bästa av det och inte direkt lagat middag sedan julafton (igår var det tex knytis hos M:s syster). Så det har väl inte gått nån nöd på oss. Men man kanske ska bli less?

Imorgon när jag far till stan får jag väl göra den där spenat- och valnötspajen vi aldrig gjorde till julbordet. Så har vi mat ett tag till igen... Sen är det väl snart dags att planera nyår. Vad vi nu ska hitta på. Vi är minst lika dåliga på att göra saker på nyår som på jul. Det där med upphaussade tillställningar är kanske inte riktigt vår grej. Men nåt trevligt ska vi väl kunna hitta på.

Tillfälligt tillbaka

Första arbetsdagen gick då bara bra. Det trots att jag fick sånt där bryt och var rädd att försova mig så att jag började vakna vid 4-tiden och sen ca en gång per halvtimme efter det. Till sist gick jag upp en kvart före klockan var beräknad ringa.

Imorgon, när det inte bara är jag i tjänst, tänker jag dock plocka ut lite mer av flexen. Jag ska in och göra några timmar i vart fall, så att jag har siffror och stämplingar hyfsat färdiga när det ska rapporteras in efter månadsskiftet. Men efter det tänker jag vara ledig till den 2 januari, det låter inte så dumt faktiskt.

Tillbaka till vardagen (nästan)

Så var ledigheten över. I vart fall för ett par dagar. Imorgon är det min tur att jobba och för första gången sen jag bytte jobb känner jag mig lite svalt inställd till att stiga upp tidigt imorgon och vara till tjänst igen klockan 7. Fast det är ren och skär bortskämdhet. Jag har haft det så bra i vår lilla ledighetsbubbla. Långa mornar i sängen, lite göra-som-jag-vill-mentalitet och mycket trivsamt umgänge både med minifamiljen och den mer expanderande kretsen. Så inte går det nån nöd på mig för att jag ska jobba imorgon.

Idag fick jag dessutom äntligen se det nyaste tillskottet i familjen (M:s familj); en liten sparvjänta, nästan exakt en månad gammal. M:s systersons lilla Emilia. Men jag höll mig på lite avstånd, skör för bebisar som jag tydligen är numera. Och såg istället på avstånd hur hon mådde gott i sin farmors famn.

Lite ledsamt också att köra Lil'sis tillbaka till stan då hon också ska jobba imorgon. Men jag tolkar separationsångesten från både henne och ledigheten som en bra sak; vi har haft en riktigt god jul i år!

Klappar med baktanke?

Fick för övrigt tre julklappar av M och jag undrar om han hade en dold agenda med dem... Först ett par ulltofflor "att ha på jobbet, du behövde ju det". Sen en radio med bluetooth "så du slipper lyssna på reklamradio på jobbet". Och till sist en elektrisk värmedyna "som du kan ha på stolen på jobbet, för din onda rygg".

Alltså, vill han att jag ska vara ännu mer på jobbet än jag redan är eller? 

Jul!

Inser nu att jag nog inte tog några bilder alls igår. Det var ju tråkigt. För vi hade inte tråkigt, vi hade en väldigt bra julafton! Och uthålliga var vi! Förutom just på morgonsidan var vi nämligen inte ensamma i minifamiljen på hela dagen så vi hade julklappsöppning först strax före midnatt, när vi just kommit hem till huset. Och jag tror att alla blev nöjda.

Så lunchtid hos M:s föräldrar med god mat och en omgång av Rappakalja som M:s pappa vann. Sen vidare till stan, snabbt förbereda vår del av julbordet som inte redan var förberett (här uppstod dagens enda stressläge, vi blev nämligen sisådär en timme senare från svärisarna än tänkt) och så till själva julbordet hemma hos Anna och hennes familj dit också Simon kom. Sen reste jag mig typ inte på hela kvällen, tokmätt verkligen. Mat och efterrätt och godis uppepå det, det fanns som ingen hejd. Men trevligt var det och lugnt och trivsamt, precis som önskat. 

Ja och sen hem då i snöfallet. Undertecknad körde men M och Lil'sis höll oss alla både vakna och roade genom ett musikquiz via spotify på bilradion (BT till bilradion måste för övrigt vara den bästa grejen sen skivat bröd!).

Idag fortsätter julandet lite. I eftermiddag väntar middag hos M:s syster med familj.

Dan före dopparedan

Hittepå-Jansson i ugnen, M har just ställt ut sin rocky road på altanen (och kletat smält choklad i pannan på mig, lika roligt varje år) och julklappsinslagningen är på gång. Allt till The Best of Pogues (efter en plågsam omväg om Franska Trion). Myskväll precis som det ska vara. 

Och julhandlandet gick bara bra det med. Inte alls så mycket folk som vi hade förväntat oss. Lite kö på några ställen men personalen på samtliga ställen vi var på var som små glada hjältar (bara det att de står ut med all julmusik dagarna i ändå gör att var och en förtjänar en medalj) så allt gick smidigt. Enda molnet på himlen var att jag väntat för länge med M:s presenter så flera av idéerna jag hade gick om intet. Jag får väl hoppas att han blir nöjd ändå. Skulle tro det. Tror att det är so med Lil'sis presenter/klappar; jag blir onöjd för att jag egentligen vill ge dem så mycket mer. Alltid. Men jag tror att det blir nöjda miner imorgon.

Logistiken är uträknad för morgondagen också. Först julbesök hos M:s föräldrar och sen blir det jul med minifamiljen och några riktigt goda vänner. Precis som jag velat ha det så länge. Lil'sis har bjudit in en vän också som annars skulle bli ensam eftersom familjen finns långt borta. Självklart ska han vara med också.

Så om jag inte hinner skriva nåt mer före imorgon vill jag passa på att önska en riktigt trevlig jul, oavsett om/hur ni väljer att fira den!

TV-tips!

Minns ni att jag efterlyste en tv-serie med Downton-feeling att se under ledigheten? Jag tror att jag redan både hittat och sett den. Inte Downton i form av kostymdrama i och för sig, men en brittisk kortserie från samma kanal (ITV). Den handlar om fyra kvinnor som under andra världskriget arbetade som kodknäckare men i och med freden gått tillbaka till sina "vanliga" liv igen. Men så börjar en av dem se mönster i en serie kvinnormord och plötsligt har de fyra åter samlats för att knäcka gåtor.

Vi såg alla tre avsnitten på rad idag och även om det kanske inte riktigt är Downton-nivå på den så var den bitvis riktigt spännande. Och välspelad. Kan absolut rekommendera den. The Bletchley Circle (2012) kommer att börja visas på  SVT och SVTPlay den 2 januari.

Man ska inte tycka om julklappar

Planen idag var att fara in till stan lagom tills affärerna skulle öppna, lite snabbt och smidigt handla de kvarvarande klapparna och sen fara mot Robertsfors och 50-årskalaset där klockan 14. Blev inte riktigt så. Vi tog oss inte upp ur sängen förrän vid 12-tiden. Tjena julledighet!

Så, nu är det lite som jag inte ville; vi måste in och trängas med alla andra med panik i blicken för att det är sista chansen före julafton. Nu är det inte så mycket vi ska ha iofs, och jag har min lista ganska klar för mig (såklart), men ändå. Jag är glad att vi dragit ner på antalet personer vi handlar till i år.

Å andra sidan tillhör jag de där som faktiskt gillar julklappar. Minst lika mycket att ge som att få. Det känns lite fult att erkänna (idag tycks normen vara att inte vilja ha det alls, samtidigt som de flesta ändå köper), men jag gillar det. Det finns säkert en orsak till det nånstans. Julen i allmänhet är väl sådär, jag skulle egentligen hellre ha lite spridda presentutbytardagar över året. Och jag är något av en spontan presentgivare till de närmast sörjande; det behöver inte vara nån särskild anledning. Som brorsdottern som sa, att hon önskar sig överraskningar; jag gillar inte överraskningar annars alls (kontrollfreak, you know), men att hålla i ett litet inslaget paket för några sekunder innan innehållet avslöjar sig; jag gillar det! Precis som att se någon annan med samma nyfikna blick som just fått ett av mig.

Så var det sagt. Och nej, det betyder inte dyra saker eller stora gester. Inte alls. Kan nog inte riktigt förklara utan att jag låter som Karl-Bertil Jonssons pappa.

Fredag

Annars har dagen bara varit lyckad. Jag skippade stadsturen eftersom det tog längre tid i köpcentret än tänkt. Men det inkluderade fika med Anna, så det gjorde alls ingenting. Hann också med att beskåda Lil'sis första besök på systembolaget. Besvikelsen var stor när kassören inte ens bad om leg, så hon sträckte ändå fram det. Han såg på det och skrattade fram ett "Grattis i efterskott! Behåll kvittot som minne vetja!".

Ikväll har hon sin 20-årsfest i lägenheten (gah!) så vi gamlingar har häckat i huset framför tv:n för en gångs skull. Såg På Spåret för första gången sedan typ barnsben. Tror att samtliga fb-vänner ivrigt följer det varje vecka, men det brukar som aldrig stämma i tid för mig. Kunde kanske inte jättemycket (geografi är inte ett favoritämne direkt) men film- och filmmusikfrågorna satte jag majoriteten av. Tänka sig att få Spåret-poäng för att ha sett Twilight! Mest imponerad är jag över att vare sig jag eller låtsasmaken bytte kanal trots att vår icke-älskling Birro var med. Sötaste söta Caroline af Ugglas var också med så det vägde upp en massa. Kan iofs också ha berott på att vi inte får in fler än tre kanaler sedan senaste stormen...

F'låt!

Jag som tycker jag behållit lugnet hela dagen skyndade, med uthämtat paket i famnen, in i bilen där M väntade på parkeringen och möttes av en blick från en förskräckt tjej som inte alls var M. Fel bil. Väldigt fel bil. Hastade ur ett "f'låt", skyndade mig ut ur bilen igen och irrade runt några sekunder på parkeringen tills M körde upp bredvid mig.

Kanske inte min bästa stund i livet men hon fick säkert, precis som jag, en udda historia att berätta för någon.

Inte alla paketen i lådan

Efter mycket om och men (av någon anledning hade posten/ica inte förstått att det kommer vara många som vill skicka paket över julen så alla förfrankerade postpaket var slutsålda typ överallt, det här året också) fick jag iväg syskonbarnens julklappar igår. Och det ska tydligen räcka för att de ska komma fram före jul. Tydligen går det extra postutdelningar under helgen, vilket känns vettigt. Så hoppas hoppas!

Typiskt bara att jag nu på morgonen fick syn på julklappen till ena svägerskan, som inte kommit med. Får muta en bror att fixa något åt mig alltså.

Ledig!

Ledig idag! Jag bytte från att vara ledig i onsdags och fick så möjligheten att trängas på stan med resterande Ume-bor som fått sin lön idag. Och eftersom jag plockat ut flextid i helgen samt måndag och tisdag är jag nu ledig ända tills på onsdag! Det ni! Och då har jag ändå en hög flex kvar att ta av över nyår. Så det blir två hyfsat långa ledigheter istället för en enda lång, men det känns helt okej.

Så nu sitter jag med inköpslistan klar och väntar på att M ska komma med bilen så att jag kan handla al mat som behövs under den här första ledigheten. Sen blir det julklappsshopping på stan med Lil'sis. Med lite is i magen kommer säkerligen det också att bli trivsamt. Jag har bestämt det så i vart fall.

Lillungen ska bli stor

Och på tal om åldersnoja... Min fina Lil'sis, lillungen i familjen, sladdisen som jag blev "morsa" åt vid 14 års ålder...hon blir 20 år imorgon! Hon säger glatt att hon ska gå på systemet och jag får ont i hjärtat och vill att hon ska vara fyra igen. Lite iallafall. Istället har hon fast jobb (from årsskiftet!), vill plugga på universitetet och kommer troligen att flytta till eget inom nåt år.

Jag vill ge henne hela världen, men riktigt så mycket blir det inte. Men jag tänker skämma bort henne ända fram till jul bäst jag kan, älskade ungen!

En utdöende kunskap?

På jobbet får vi lite då och då fortfarande handskrivna timrapporter skickade till oss från vikarier. Nästan alla kommer från medarbetare som är strax över 20. Ungefär lika ofta brukar jag höja ena ögonbrynet när jag plockar upp dem från postboxen. Det varierar nämligen ganska mycket. Frimärket brukar vara i övre högra hörnet, men resten... Ibland står namnet på berörd chef underst (under postadress), ibland står allt skriver i övre vänstra hörnet, ibland står namnet på en sida och adressen på den andra. Helt klart tycks det råda viss ambivalens i hur man adresserar ett brev.

Ikväll har Lil'sis och jag skrivit våra julkort (lite sent men ändå). Hon satt på sitt rum och jag på mitt. Hon kom sen in med sina, tittade snabbt på mina och utbrast "Jaha, är det så man skriver?". Hon visste inte heller hur man gjorde utan hade gjort på ett av ovan nämnda sätt. Skrattande sa hon sen "Jamen...har du hört talas om email?"

Det kanske är så? Generationen som inte har brevväxlat via snigelposten med sina vänner på andra orter, som inte skickat pappersvykort under de regniga semestrarna i den trånga husvagnen och som inte lagt ner tid och pengar på att välja ut fina brevpapper i pappershandeln, de kanske faktiskt inte har kunskapen?

Det fick mig plötsligt att känna mig som tusen år.

Ny serie

Tv-serien 1600 Penn (2013) tjyvstartade visst igår i USA. Här är trailern och visst skulle det eventuellt kunna vara nåt? Eller är det bara jag som gärna vill se Jenna Elfman i nåt beständigt igen?

Mission impossible

Jag har haft en segstartad vecka, inte direkt studsat ur sängen på mornarna (jag brukar faktiskt annars nästan göra det, allt av rädsla att somna om), så det blir väl perfekt att jag utnyttjar möjligheten att sova nån timme extra imorgon bitti. Om jag nu ändå inte vaknar före kl 6 i vanlig ordning. Oavsett så får jag lov att ligga och dra mig ett tag, lyx på en onsdag!

Imorgon ska jag nog dessutom ta en lite längre lunch så att jag hinner dejta mannen och ta hjälp av honom att få iväg postpaketen med julklapparna söderut till syskonbarnen. Allt är inte riktigt färdigt än, men snart så. Den sista klappen var den svåraste; min 6-åriga brorsdotter önskade sig bl.a "en tuff klänning". Något som visade sig vara svårare än jag trodde. För jag gissar att rosa klänningar med volanger och/eller söta katter och/eller Hello Kitty och/eller tyll inte riktigt kvalar in. Och ungefär det var det som fanns på de större kedjornas barnhyllor. En bit bort fanns det andra färger och andra, "tuffare" motiv, men se det var ju bara byxor och huvtröjor. Den feministiska fastern fick lite spunk, kan man säga. Lite bättre var det faktiskt på Åhléns, det får jag ge dem. Men fortfarande hopplöst indelat. Så det blev en helt annan klapp. Som jag hoppas funkar.

Julserier?

Jag måste snart fundera över vilka serier jag tänker dyka ner i, helst med sällskap av låtsasmaken, under julledigheten. Jag har ju flera som jag velat se men som inte funnits tid till, som senaste säsongen av Homeland, Hit & Miss, The Newsroom, Sons of Anarchy, The Wire osv osv. Men jag skulle också vilja hitta nån liten Downton Abbey-pärla. Nåt charmigt kostymdrama, det känner jag lite för faktiskt. Får väl kika in på BBC och se vad jag kan hitta.

Och på tal om tv-serier; om det kliar i fingrarna att själv tjyvkika på säsongsavslutningen av Dexter utan låtsasmaken? Väldigt mycket så! Hoppas vi får en gemensam kväll snart snart snart!

Bra start på dagen

Min måndag började perfekt med en liten försovning. Inte hela världen men ändå. Inte jättekul att rusa in på jobbet en kvart försenad och undra om jag missat något telefonsamtal. En av nackdelarna med mitt jobb; att jag har telefontid på mornarna och därför inte har möjlighet att flexa in lite som jag känner. Men nu är min kollega tillbaka från sin sjukskrivning så nu kommer det bli lite, lite mer flexibelt det där med telefontiden i vart fall. Vilket känns skönt. Sovmorgon ftw, liksom.

Har också bytt arbetspass så att jag blir ledig på fredag. Jag hoppas vara ensam om att handla julmat på maxi tidigt på fredag morgon. Kanske inte så troligt, men hoppas kan man ju alltid. Jag gissar dock att fler än jag får in lönen på kontot då...

Snöbilder

Som sagt så gillar jag snö, och jag gillar faktiskt att skotta. Men jag borde kanske inte med min sneda rygg, och det var ungefär det M upprepade x antal gånger när vi var ute "Men akta ryggen!" Men jag vill också hjälpa till, så jag blir snudd på sur när jag förmanas (även om jag vet att han har väldigt rätt). Så jag smet iväg och skottade fram vår och de närmsta grannarnas brevlådor nere vid vägen istället, som helt gömts av snö efter plogbilen. Det tog sin stund.

Där var de!

Det är en vacker årstid, i vart fall när temperaturen håller sig rimlig och det inte blåser. Men blåsten skapar lite vackert landskap den också. Just vår gård verkar den gilla, det har verkligen drivit in över hela den öppna ytan.

Lillstugan, med hyresgästernas skidor redo

Kanske blir det i år som jag för första gången sedan barnsben skaffar ett par längdskidor? Annars är jag mer för utförsåkning egentligen (märkligt nog). Men det vore kul att testa igen. Det finns färdiga spår runt omkring oss så det är väl egentligen bara att ge sig ut.

The master of klappar

Vi tog oss då in till stan idag, och det utan större problem. Det blev en del skottande först förvisso, men utan grannens traktor hade vi nog fortfarande stått kvar och skottat. Så otroligt mycket snö det kommit i helgen! Det är alldeles vitt och vackert ute, och precis sådär lagom kallt också. Som tur var blåste det inte heller alls som igår så väglaget var helt okej.

Väl i stan fick jag och Lil'sis ganska mycket gjort på den korta tiden som M var på jobbet. Sex av sju syskonbarn har nu julklapp och det finns en plan för det sjunde. Allt det på drygt timmen, det var över förväntan. Sen om de blir nöjda är inte alldeles säkert men jag tror faktiskt att det blev ganska så bra. Lillebror som inte har barn ska också i vanlig ordning få något och det ska jag försöka fixa på lunchen imorgon om jag hinner. Sen ska det bara ordnas med posttransport söderut så snart alla paket är inslagna och färdiga så hoppas jag att de hinner fram före julafton.

Utöver det har jag några idéer för M:s present, vi har planerat den till hans föräldrar och de mindre klapparna som tillkommer lär nog inte heller ta så lång tid. Den svåra är fortfarande Lil'sis själv, som dessutom fyller år på torsdag. Fortfarande ingen riktigt säker plan där, men idéer finns i vart fall.

När det går enkelt är det riktigt roligt att handla klappar. Lite synd bara att jag inte kan vara med när alla öppnar sina, det hade varit roligt. Nåt år får vi helt enkelt försöka få ihop en syskonjul söderut, det vore riktigt mysigt det. Inte helt friktionsfritt kanske, men mysigt ändå.

Snö

Igår kom grannen förbi och berättade att traktorn gått sönder och att han därför inte skulle kunna ploga vår gemensamma lilla väg ut till huvudvägen. Vi hade just tänkt gå ut och se om det ens var möjligt att skotta vägen för hand när han dök upp med en annan traktor och snöslunga. Och det var nog tur för det såg inte ut att ha varit möjligt att göra det för hand när jag såg på hur det gick för traktorn. Oändligt mycket snö helt enkelt!

Men, vi måste ändå skotta oss ut från bron till garaget och det lär väl ta sin lilla stund. Sen hoppas jag att det går att ta sig till stan med bilen. Vi skulle behöva fylla på matförrådet och M har en jobbgrej han prompt vill ha gjort före imorgon. Så låt oss hoppas att det går bra. Det känns dock inte alldeles tryggt att ge sig ut, även om vi tar gamla vägen in. Men vi får se.

Det fladdrar lite

För tredje dagen i rad får jag för mig att mitt hjärta slår konstigt. Jag vet faktiskt inte om det gör det eller om jag (som M brukar säga, utan att mena det negativt) "känner efter för mycket". Det känns bara konstigt. Och inte hela tiden utan bara stundvis. Som att det fladdrar till och så känner jag efter och så fortsätter det kännas konstigt. Kanske för att jag känner efter. Knasigt.

M frågade om jag kände mig stressad över nåt och jag svarade nog genom att titta konstigt på honom. Klart jag gör. Det är den tiden på året. Även om jag försöker att inte göra en stor grej av det; hålla mig ifrån både stress, pyssel, pyntande och även den värsta handeln, upplever nån form av mental stress över allt vad tiden innebär, symboliserar, drar fram minnen ifrån etc. Och jag vill självklart samtidigt att det ska bli bra för alla andra, även om jag idogt väljer att ta ett halvt steg från hela firandet.

Sen har det varit en hel del jobb den sista tiden. Jag försöker även där att inte stressa upp mig, och har nog visat mig vara ganska så ordentligt stresstålig egentligen. Men det är förändringar på gång och även om jag tror att utgången till sist kommer att bli positiv så stressar, eller snarare oroar, det en aning att inte riktigt veta hur allt kommer att bli, hur mycket jobb eller vilken typ av jobb det kommer att innebära. Men jag försöker se framåt med nån slags lugn ändå. Och även om det har varit mycket ett tag nu så stormtrivs jag på jobbet fortfarande, inte minst med mina knasiga kollegor som ger upphov till många skratt. Dagligen.

Jag har tänkt plocka ut en del ledighet kring helgerna i vart fall. Även om det inte blir en lång, sammanhängande ledighet så kommer jag vara ledig ganska mycket. Och det tror jag blir bra. Att få tid att landa lite, tänka på annat, summera året mentalt, umgås med min fina minifamilj, vännerna och ta det lugnt ett tag.

Surprise indeed

Vi såg för övrigt senaste avsnittet av Dexter (2006) tidigare idag. Det har gått från att vara lite småkonstigt (lite för många logiska vurpor) till att bli riktigt spännande. Imorgon visas säsongsavslutningen i USA och det verkar kunna bli en riktig rysare, om man ska tro trailern rätt. Jag gissar på en riktig cliffhanger så att man kommer bli galen av väntan på seriens avslutande säsong, som börjar gudvetnär.

Spoiler alert om ni inte sett ikapp säsong 7 än:

Ledig helg = snöstorm

Snöstorm, igen. Tycks vara min lott varje ledig helg. Men ja, lite mysigt är det allt också. Just idag hade jag dock planerat åka in till stan och göra lite julhandel med Lil'sis. Men då vägen drev igen och det snöade sidleds sköt vi på det till imorgon. Dessvärre ser prognosen oförändrad ut till imorgon, men hoppas kan man ju alltid.

Men, ledig helg är inte fy skam ändå. Jag sov nästan tio timmar i sträck inatt. Det hade garanterat blivit mer om jag inte ställt alarmet. Vilket kanske var en dum sak att göra, men jag vill ju inte sova bort all ledig tid.

Kvällens tv-tips!

TV11 kl 22; Waitress (2007) med Keri Russel ("Felicity"), Nathan Fillion, Jeremy Sisto och Cheryl Hines. En ganska söt (kanske lite för söt) film av Adrienne Shelly, som dessvärre mördades just innan filmen kom ut. Enkel och lite charmig film, som jag minns den. Perfekt en trött fredagskväll (om man orkar vara vaken till 22 vill säga...).

Världens finaste tv-serie!

Såg veckans avsnitt av Parenthood (2010). Dog gråtdöden. Slut på meddelandet.

Frusen Sara

Jag har även idag känt mig lite ur gängorna. Jag hoppas att det inte är nåt skräp på gång som bryter ut sådär lagom till ledigheten jag skaffat mig kring juletid. Jag har känt mig frusen, lite febrig nästan och som...låg, är väl bästa ordet för det. Lite frånvarande sådär. I och för sig brukar den kommande storhelgen ge mig lite huvudbry av den sorten, men jag tror inte att det är det som spökar just nu.

Kanske jag bara behöver lite ledigt. Imorgon gör jag min tolfte arbetsdag på raken så den lediga helgen kunde knappt komma mer lägligt. Fast den här veckan har varit bra, jag har fått mycket gjort och haft möjlighet att fokusera lite och tänka lite framåt på jobbet. Det är bra det, många förändringar väntar runt hörnet.

Ryggskrället

Jag trodde att ryggen knäcktes av idag när sjukgymnasten la hela sin vikt på den efter att ha placerat mig i en rätt märklig ställning på britsen. Det gick som en våg av knak från bröstryggen ända upp i nacken. Ont som satan men riktigt skönt efteråt. Plötsligt kunde jag röra armarna lite friare och det smällde inte i nacken när jag la huvudet på sidan. Efter ett par upprepningar var han fortfarande inte nöjd tydligen, men en bra bit på vägen kom han allt och jag kände mig mer nöjd efter det här besöket än förra. Men bäckenet är fortfarande snett. Dumkropp.

Ikväll är jag dock lite öm i ryggmusklerna av nån anledning. Det kan i och för sig vara nåt helt annat. Jag kände mig snudd på febrig under lunchen idag, så det är väl nån förkylning eller så som är på g. Hoppas inte.

Bio-förväntningar

Jag har för övrigt hört lite för få lovord kastas över The Hobbit (2012). Inte helt oväntat i och för sig, men ändå trist. Å andra sidan, som jag brukar tjata om, är förväntningarna låga kan det nästan bara bli positiva överraskningar i biosalongen. Så jag tänker ändå dra med mig minifamiljen och se den. Frågan är om den är värd att se i 3D. Jag är lite nyfiken på den höga fps:en (som det sägs att vissa mått dåligt av), så det kanske får bli det ändå.

Och på tal om bio-teknik; när får vi IMAX-bio till Sverige? 

Städa bör man?

Idag har jag av någon anledning haft torsdag precis hela dagen. Jag vet inte varför. Jag tycks ha drabbats av kronisk dagavillhet (jodå) av allt nattarbete tidigare i livet, tror jag bestämt. Men det är tisdag och lite mer än halva veckan återstår innan det är dags för ledig helg. Och det är bra det för jag har fortfarande en hel del kvar på min lista över saker jag vill ha jobbat undan innan drönarlivet kan börja.

Hemma blir det däremot desto mindre arbetat. Jag har förvisso letat mig nedåt botten i tvättkorgen (som vällde över på ett avancerat sätt igår) men i övrigt lever dammråttorna lyxlivet på båda boplatserna. Men vi jobbar båda (eller alla tre) ganska mycket för närvarande så det får vara så. Städa kan man göra vid jul, eller? Eller på ledig helg...

Resdrömmar

Tidigt i lördags morse fick jag en bild från Landvetter mms:ad av lillebror med texten "Spanien nästa" skriven under. Nyss plingade det åter till med ett meddelande om att han anlänt Frankrike. Han har, en gång till i år, fått i uppdrag på sitt jobb att köra hem en lastbil genom Europa och en ganska stor del av mig önskade att jag kunnat hänga på. Nu vet jag inte hur mycket man ser av Europa från motorvägarna, men det hade ändå varit rätt kul. Det blir ju en del stopp om inte annat.

Ressugen växer och jag hoppas hoppas att det ska bli sparpengar nog att fara någonstans till våren. Inte bara till Göteborg i april (vilket varit planerat i ett år snart, för Izzard-showen) utan även nånstans utanför landets gränser. Dock helst nånstans dit jag fixar att flyga utan att behöva bli nedsövd.... Så London, Dublin, Barcelona, Paris...you name it. 

Bara det där sparandet går bra med andra ord. Och det är ju inte alltid så "bara". Och så ska ju helst någon annan spara också så att jag slipper resa ensam...

Önskelistorna fram

Gick inte den här helgen väldigt fort? Det känns då så. Imorgon är det måndag igen. Men snart, och kanske lite för snart, är det julvecka. Innan dess ska det ha handlats julklappar tex och där är jag hopplöst efter. Ett litet steg togs idag då Lil'sis och jag satte oss ner och började planera lite klappar för syskonbarnen. Inte alldeles lätt. Det ska vara lagomt dyra/odyra saker som går att skicka söderut med posten enkelt och som dessutom ska uppskattas och helst inte behöva bytas. Men vi har en idé för de flesta i vart fall.

Svårare är det helt klart med Lil'sis själv, som både fyller 20 just före jul och som ska ha julklapp. Hon är nog svårast av alla. M brukar jag visserligen få lite bryderi med, men det är mest att det finns så många olika saker som skulle kunna passa. Och jag vill att det ska bli precis rätt sak. Men någon som är mer tacksam att köpa till finns nog inte, så det är egentligen svårt att misslyckas.

Så visst är det lite besvärligt med julhandel men samtidigt gillar jag att ge bort saker. Inte minst till de som finns långt borta som jag inte träffar så ofta eller har en så väldigt frekvent relation till, även om jag skulle vilja att det var mer så. Då blir klappar och presenter lite mer viktiga tror jag.

Nu ska jag bara ha tid att handla dem också. Tack och lov för näthandel, säger jag! Det lär inte bara bli det, men en del kommer definitivt att klickas hem från nätet.

Lördag

Annars har inte mycket hänt idag. Jag hade en hel del kraft och ork, kände mig relativt pigg, under den tidiga morgonen då jag jobbade och sen under årsmötet, men väl hemma sinade orken totalt. Jag hade tänkt föreslå ett par vänner att fara på Gammlia julmarknad men när jag själv fick frågan, just hemkommen, av den ena vännen så fanns inte orken kvar alls. Istället sov jag ett par timmar, tills M ringde och frågade om jag skulle hänga kvar i stan eller om han skulle hämta ut mig. Men jag blir här, mycket av lathetsskäl. Och så skulle han in mot stan imorgon så det kändes lämpligare då än att fara extra idag.

Och Lil'sis verkar ledig och hemma också, så det föll ju sig ut bra. Jag trodde hon var upptagen (vilket hon också skulle ha varit) men ändrade planer gör att hon är hemma så då får vi en systerkväll ihop, vilket låter som en ypperlig idé. Vi ska göra middag och se film, plain and simpel. Men ack så lagomt!

Om den där politiska tån

Årsmötet gick snabbt och smidigt idag. De närvarande sa inte så mycket och det var aldrig någon direkt diskussion så vi tog oss igenom dagordningen oväntat snabbt. Jag hoppas att de inte var tysta för att de kände sig ovana, men jag tror inte det. Jag höll det på en enkel nivå och gick igenom allt före så jag tror att de hängde med. Så det var annat som låg till grund för tystnaden, tror jag. Dels hade de jobbat igenom vad de ville slå fast under en tid före mötet och dels så var det mest en formalitet att ha gjort årsmötet. Inte så mycket att rapportera eller gå igenom när det inte funnits aktivitet tidigare.

Det var i vart fall roligt och jag fick frågan om jag ville leda dem i en studiecirkel i förenings- och styrelsekunskap nästa år och det har jag tackat ja till. Det kan bli roligt det också, och en liten fot tillbaka till det där livet. Som jag har saknat lite, en del av det åtminstone. Jag är inte särskilt sugen på att bedriva partipolitik, men att finnas med i politiska sammanhang, driva saker framåt, förändringsarbete; det tror jag att jag saknar. 

Frusen ordförande

Idag är jag lite extra frusen, känns det som. Trots att det inte är särskilt många minusgrader ute egentligen. Men jag promenerade hem från jobbet (utan långkallingar) och blev kall och sen dess har jag känt mig hurven. Funderade en stund på om jag skulle tappa upp ett bad och lägga mig i, men risken att jag somnar känns stor. Och det vill jag inte, inte än. Jag ska visserligen börja jobba 6.30 imorgon igen men lite fredagskväll vill jag ju ha trots det.

Så istället har jag just suttit och läst igenom och gjort lite ändringsförslag till ett årsmöte jag ska vara ordförande på imorgon. Bara sådär. Först fick jag frågan, sen skulle jag mer fungera konsult eftersom jag jobbar imorgon vilket i värsta fall kan tänkas krocka, men så blev den tänkta ordföranden sjuk så nu är det jag igen. Så jag försöker läsa in mig, minnas hur allt fungerar och tänka ut kloka förslag för att allt ska flyta på snabbt och bra. Det ska faktiskt bli riktigt roligt. Inte minst för att jag för en gång skull kan lämna ett årsmöte utan mer saker på min agenda (hoppas jag)...

Det är snart jul, sägs det

Trött ikväll, för ovanlighetens skull... Kanske inte, men jag har i vart fall haft en väldigt bra och ombytlig dag. Det trots att jag fick fara på jobbet några stressiga timmar på min enda lediga dag. Men det var okej. Har planerat att flexa in vid åtta imorgon och ta lite sovmorgon. Jag har förvisso möte redan kvart över men jag är förberedd så jag tror att jag kan dra mig med gott samvete en stund.

Jag hann då med att umgås med min saknade lil'sis, som jag inte hunnit kvalitetsumgås så mycket med den senaste tiden. Hon var också ledig så vi åt lunch ihop, gick på stan och kollade julklappar och handlade lite saker till lägenheten. Hon är kanske lite mer för att julpynta än jag så jag ger gärna vika. Men det blir väl först till helgen som vi kommer hinna stöka i ordning lite. 

Våra julplaner blev för övrigt inställda så vi är som på nåt vis lite skönt obokade än så länge. Och det känns faktiskt helt okej om vi firar en lugn jul bara vi tre. Eventuellt ansluter en kompis som jobbar kring jul och därför inte hinner fara hem till sin familj i inlandet. Det kan nog bli riktigt soft och bra. Känns ungefär som så mycket jag kommer orka i år. Om jag lyckas planera rätt kan jag lyckas bli ledig en hel vecka kring storhelgerna, och det vore inte dumt alls. Bara lägga upp fötterna, se film, äta knäck och umgås med minifamiljen. 

Och se The Hobbit (2012) på bio förstås.

En tå i politiken

Ikväll har jag varit iväg på mitt första lokalpolitiska partimöte på ett par (3-4?) år och det var riktigt kul! Förvisso var jag mer inbjuden som nån form av konsult/mentor eller nåt och var därför inte heller med under hela, men det var ett kul gästspel. Speciellt kul att träffa nya förmågor som verkar taggade och inspirerade att köra igång på nytt. Ska bli skojigt att stå lite vid sidan om och se det hända.

Och så fick jag lite, lite längtan tillbaka till det där mer politiska livet. Jag tror att jag någon gång måste hitta ett bra sätt att få in det i mitt liv. Inte ogärna i arbetslivet faktiskt. Tål att tänkas på.

Måndag

Lite småstressig måndag snart till ända. Längtar till sängen ganska mycket faktiskt och borde egentligen redan lagt mig. Jag hoppas bara att inga fler överraskningar väntar på mig. När vi kom hem idag väntade både kräks i soffan och ett kök fullt med fjädrar, samt en död stackars talgoxe på köksgolvet. Väldigt omysigt faktiskt. Jag som inte trodde kattorna var ute så mycket nu när snön och kylan kommit. Tji fick jag. De ser antagligen våra två fågelbord som det bästa vi har kommit på (för att vara personal). Det där med att vi bor i ett djurvänligt hem tycks fortfarande inte ha smittat till våra fyrfota familjemedlemmar. om de nu inte vill säga oss något, på sitt bästa Fatal Attraction-manér...

Grumpy Cat

Ser lite fram emot min lediga dag på onsdag. Bara jag hinner färdigt med det som måste göras på jobbet innan dess. Onsdag är annars, till stor del, planerad för systerhäng på stan. Vi ska handla julklappar och ta igen lite kvalitetstid. Har inte blivit så mycket sånt den senaste veckan och jag saknar min lil'sis ganska mycket. Hur ska det gå när hon väl flyttar ut*?

*Vi snackar väldigt väldigt långt fram i tiden, visst?

Ge-bort-dilemma

Lillebror ett ringde ikväll och upprepade nästan ordagrannt det lillebror två ringde och sa före helgen; "Du, du fixar lil'sis födelsedagspresent va? Jag skickar pengar." 

Jamen oväntat! Fast jag gör det så gärna. I år igen. Om jag bara kunde komma på vad man ger världens bästa 20-åring i present? Som "inte direkt önskar sig något".

Och då har jag inte ens börjat på julklapparna.

Saker min knäppa man gör, del 307 (?)

På Coop forum i fredags efter jobbet, tillsammans med resten av Umeå:

M: Vi behöver mer av den där örtkryddan.
J: Ok.
Plockar ner två burkar från hyllan.
M: Men OMG!! TVÅ burkar? Har du vunnit på travet eller nåt? De kostar ju 17 spänn styck!!

Alla runtomkring tittar först på M, sen på mig, som tittar ner och försöker hålla mig för skratt. Jag kan bara ana vad de tänker.

Söndag

Idag har det varit ganska underbart ute faktiskt. Det blev det när det värsta av stormandet gick över. Alldeles vitt, trädgården fylld med ett par decimeter snö och fin blå himmel. Precis som jag vill ha det. Det är riktig vinter det.

Vi var egentligen bjudna på kalas idag men det blev inställt. Hann tänka att det var ganska skönt att slippa fara på vägarna när vi inte vet hur välplogat det är. Men så såg M det som en möjlighet att hinna åka till jobbet och göra lite grejer. Så han är på vägen as we speak. Och jag sitter hemma lite småorolig, ungefär som vanligt.

Tror jag ska passa på att krypa ner i soffan under en filt och se ikapp lite Parenthood. Av någon anledning har jag tre, eller om det är fyra, osedda avsnitt. Har inte varit på rätt humör för att se dem, tror jag. Alltid så trött om kvällarna. Men nu måste jag nästan se ikapp så jag får veta vad som händer. Favoritserien ju!

Outdoor blev indoor

Planen att fara till stan och gå på Vegomässan snöade ju in totalt. Så även tanken att haffa bästa Anna ner till stan och trängas en stund. Riktig bummer faktiskt. Å andra sidan snöade det i sidleds så det hade varit lite dumt att ge sig ut på vägarna när vi faktiskt inte behövde på riktigt.

Imorgon är tanken att vi ska fara norrut en bit och gratulera M:s syster som fyllt jämnt, men vi får väl se vad vädergudarna säger om det först. 

Istället har jag läst ikapp lite bloggar (det blir verkligen inte lika ofta längre, men desto mer att komma ikapp med mellan varje gång), spelat lite och sett första avsnittet i andra säsongen av American Horror Story (2011). Lite blandat första avsnitt, inte riktigt lika klockrent haffande som det i den första säsongen men jag kommer säkert att se vidare. Såg även ett par avsnitt av serien Don't Trust the B---- in Apartment 23 (2012), som faktiskt var roligare och med udda-bra än vad jag trott. Jag trodde dessutom att serien redan lagts ner men tydligen visas andra säsongen as we speak. Där ser man!

Girls!

Jag hade nästan glömt hur mycket jag till sist tyckte om den, men när jag såg den här teasern för säsnog 2 av Girls (2012) blev jag åter otålig. Den 13 januari har andra säsongen premiär i USA, ser fram emot det! Så pass mycket att jag funderar på att se första säsongen igen.

Snacka om drönare!

Jag har verkligen sovit som en galenpanna och allt jag kan tänka är att jag missade en hel fredagskväll!

Kom hem, åt middag framför senaste TBBT-avsnittet, la oss i soffan framför HIMYM och toksomnade. Jag vaknade inte när M steg upp utan först när klockan var en bit över två på natten! Då var jag mest grinig för att han inte väckt mig medan han tyckte att jag behövde sova. Vilket jag sen fortsatte med tills jag blev väckt av ett jobbsamtal efter sju nån gång. Då hade jag tänkt stiga upp faktiskt, jag hade ju nästan sovit 12 timmar redan då, men när M drog tillbaka mig ner i den varma sängen var jag lättövertalad. Och sov vidare till halv tio.

Så...fjorton-isch timmar sömn? Torde räcka för hela helgen väl?