söndag, maj 27, 2012

Dan före dan

En av de större fördelarna med att ha fest hemma hos sig är resterna man har kvar i kylen dagen efter. Supersmidigt och i stort sett lika gott som dagen innan. Det har varit en ganska långsam men trivsam söndag hos oss idag. Mycket häng i soffan, lite städ efter gårdagen förstås, men med diskmaskin och flera aktörer var det ganska snart avklarat. Och kvar från gästerna fanns det här:


Jag har världens finaste vänner! Att de alla så tveklöst tror och hejar på mig nu i mitt byte av jobb gör att jag känner mig förvånansvärt trygg inför första dagen imorgon. Märkligt nog. Jag vet att jag går på lite om allt det här, men bytet betyder faktiskt oerhört mycket för mig. Jag är väldigt glad att jag gjorde det nu, några år till och jag tror att all tro på att jag skulle kunna klara av något annat skulle varit som bortblåst hos mig själv, för självförtroendet vad gäller jobbutveckling har verkligen dalat för mig den sista tiden. Jag tror att det gärna blir så när det inte längre finns några utmaningar kvar; jag nådde en punkt då jag kände att inget hände, att jag inte kunde bli bättre eller lära mig mera där jag var. Det blev mer ett ekorrhjul än en väg framåt. Även om det är läskigt så drivs jag av utmaningar, det är något jag behöver för att känna tillfredsställelse. Och jag tror att det är väldigt nyttigt och bra att byta jobb eller åtminstone arbetsplats med lite jämna mellanrum. Det är så lätt att bli låst i sitt eget synsätt.

Därmed inte sagt att jag inte känner av nerverna inför morgondagen. Framför allt undrar jag hur jag ska orka stiga upp tidigt, börja klockan sju (!!!) och lyckas vara pigg hela dagen, jag som vanligtvis går hem och sover vid den tiden. Det blir den första utmaningen!

Inga kommentarer: