Katten Rosa hade sitt alldeles egna äventyr igår kväll. När M och jag skulle promenera iväg följde såklart hon och Smilla efter. De är väl medvetna om att de inte får lov att gå ut på vägen och när personalen själv gör det då posten ska hämtas står det alltid någon vid tomtgränsen och mjauar uppfodrande. Igår gick så M och jag rakt över vägen för att ta oss ner till havet och efter oss fick vi alltså två äventyrslystna damer i sina bästa år. Alldeles spända av förväntan över att vara på "olovlig mark" tassade de efter oss med tveksamma svansar i vädret.
Bredvid stigen vi gick på finns en fårhage, omgärdade av ett elnätstängsel med kanske en kvadratdecimeter stora maskor. Plötsligt fick Rosa hybris och tog sats och hoppade igenom en sån där maska, in till fåren. Hon såg lite halvförvånad ut, om det var själva äventyret eller elen hon antagligen kände av är lite oklart. Men hon såg rätt nöjd ut över sitt tilltag.
Tills fåren insåg att de fått en ny kompis. Plötsligt började sådär 8-9 svarta får komma i en ökande fart mot henne, nyfikna på sin nya vän. Rosa stirrade på fåren, på oss och på elstängslet halvt i panik varpå M försökte komma till undsättning och lyfta över henne. Men det blev totalpanik istället. Precis innan fåren var framme hos henne tog hon fart och sprang genom stängslet och sen fortsatte hon hemåt i raketfart, tätt följd av Smilla som nog sprang i ren skräcksympati. När vi sen kom tillbaka satt de på rätt sida av vägen på tomten tillsammans med grannkatten Viggo (som säkert fått ta del av historien) och förmanade oss att hålla oss hemma.
Så förhoppningsvis har regeln om att inte gå ut på vägen nu fått en reell innebörd som inte glöms bort i första taget...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar