Film 18/10: brittisk resp amerikansk spänning

Först ut Harry Brown, en brittisk, samhällskritisk thriller av debutanten Daniel Barber. Michael Caine spelar Harry Brown, en åldrad man som bor i de sämre kvarteren av staden där "det unga buset" och narkotikaproblemen allt mer tagit överhanden. Där människor som han själv går omvägar för att slippa gångtunnlar och risken att bli offer för det meningslösa våldet. Hans hustru bor på ett vårdhem och minns honom inte längre och den enda han har kvar är vännen Leonard (David Bradley). Tillsammans spelar de schack på den lokala sunkpuben om kvällarna och samtalar om det förändrade samhällsklimatet.

Leonard berättar en kväll att han sedan ett tag blivit terroriserad av ett gäng ungdomar som vandaliserar hans dörr och stör honom om nätterna. Då polisen inget gör har han beväpnat sig med en gigantisk kniv. Samma kväll hittas Leonard mördad i en gångtunnel.

Polisen tycks handlingsförlamad och händelsen blir droppen för Harry Brown som bestämmer sig för att själv ta reda på vad som egentligen hände med hans gamla vän.

Harry Brown är en väldigt mörk men äkta film som liksom kryper inpå mig på det där sättet som nästan bara brittisk socialrealistisk film kan. Jag känner mig själv lite otrygg där i min soffa och sorgsen över att filmen faktiskt gestaltar en verklighet i många länder och städer. Sorgen och maktlösheten i filmen är inte bara Harry Browns utan hela samhällets.

Michael Caine är fortfarande en oerhört skicklig skådespelare och jag tycker att han gör Harry Brown väldigt äkta. Jag gillar den fattiga dialogen som låter filmens bildutryck få tala och gestalandet av de nerdrogade ungdomarna i knarkarkvarten är otäckt påträngande. Det enda negativa med filmen är möjligen att den stundvis segar till lite och att delar av polisväsendet känns lite klyschigt. Ingen glad film, men väl värd en svag 4/5.

Som en kontrast till det brittiska, outtalade och samhällsrealistiska såg jag sen Lakeview Terrace, en amerikansk thriller. Här landar vi i de finare kvarteren av LA i USA där ett nygift par, Lisa (Kerry Washington) och Chris (Patrick Wilson) flyttar in på väg att uppfylla "den amerikanska drömmen". Redan första morgonen märker de av att de flyttat in bredvid en nitisk polis, änklingen Abel (Samuel L Jackson) som försöker styra bostadsområdet med sina egna regler. Han har koll på sina grannar, vilka som besöker området och han patrullerar själv kvällstid och har rigorösa säkerhetssystem på sitt eget hus. Inte bara för inkräktare, visar det sig, utan även för att hålla stenkoll på sina barn, som drabbas hårt av faderns regelsystem.

När så Abels regler och säkerhetssystem drabbar det nyinflyttade paret är konflikten ett faktum. Till stor del kretsar filmen kring rasfrågan och framför allt den, i filmens värld, ganska ovanliga företeelsen med sk "blandäktenskap". Både Chris och Lisa får spydiga kommentarer för att de äktat utanför "den egna gruppen" och det är tydligt något som Abel inte heller ser positivt på. De rasisiska kommentarerna haglar filmen igenom och försöken att så splint mellan de äkta parterna börjar så smått att ge resultat. Ganska snart utbrister fullt krig över tomtgränsen där Chris och Lisa inte heller står enade på sin sida av staketet.

Det här är en ganska klassisk amerikansk film där Samuel L Jackson spelar en typisk hårdkokt polis med eget rättssystem. Han gör det såklart bra inom de ramar som brukar gälla för en roll som denna även om Abels mer psykopatiska drag kommer fram med en nästan märklig fart i filmen. Över lag är rollprestationerna inga höjdare (Patrick Wilson ser som alltid nästan ointresserad ut konstant filmen igenom) men de gör det de ska, så att säga. Historien i sig är inte heller så väldigt intressant, bakgrunden till Abels konfliktskapande känns, när det uppdagas, lite ogenomarbetat och märkligt, delvis för att det slarvas bort lite i det som man gärna vill kalla "omvänd rasism". Logiken faller stundvis och det blir lite rörigt när man i bakgrunden som kontrast till rasfrågan vill visa på ett mer "reellt hot" i form av en hastigt växande skogsbrand just utanför bostadsområdet. Allt som allt så faller historien lite platt och upplösningen blir ingen stor överraskning. Betyg 2/5.