Inte ropa hej

För att minska på den redan stora stressen på M tänkte jag utnyttja mina nyvunna krafter och ta bilen och fara och handla alldeles själv. Jag kanske skulle insett redan när jag blev andfådd efter att ha tagit på mig alla kläder att det inte var så enkelt, men är man envis så. Nu är jag helt slut efter en snabb visit på Ica och börjar fundera över vad för slags tapirinfluensa (eller kanske snarare sengångarinfluensa) som gripit an min stackars kropp. Jag hade hopp om jobb imorgon, nu tvekar jag igen.

Nu blir det åter soffläge tills jag orkar ta tag i själva matlagandet.