Svinalängorna

Jag har börjat läsa Svinalängorna av Susanna Alakoski, som jag tidigare skrivit om, som Anna så varmt rekommenderat och vänligt donerat till mig. Jag har kommit knappt halvvägs och kan säga att boken är full av detaljer som gör att jag hela tiden får barndomsflashbacks. I och för sig inte bara av saker utan även annat, men det är som lite spännande och man känner sig ganska delaktig på nåt sätt.
Början var dock ganska hemsk, och hade det inte varit för att Anna rekommenderat den så varmt hade jag nog lagt ifrån mig den för gott. Anna borde ha varnat mig. Så om ni liksom jag inte uppskattar att läsa ett helt kapitel som beskriver sprattlande kattungar som dränks i en hink med ljummet vatten och hur detta upprepas år efter år, så kan jag i alla fall vara så snäll att tipsa er om att skumma igenom det första korta kapitlet, alt inte läsa det alls. Tack för den, Anna, I owe you one... ;)