Så, saker och ting börjar så smått landa. Jag har haft en bra dag och börjar känna mig som mig själv igen. Vaknade bara med ett halvt öga när Joakim klev upp och gick till jobbet. Vaknade av sopbilsljud strax efter tio och kunde konstatera att luftmadrassen jag låg på inte var så väldigt luftfylld längre. Alt så är jag för tung kring mittenpartiet, men jag föredrar den första förklaringen.
Spenderade dagen delvis vid datorn; försökte läsa ikapp lite nyheter (kunde konstatera att enligt svensk media har inget särskilt hänt, om man inte ser del hundra av Persson-dokumentären som en reell händelse), slöspelade lite webbspel och kollade mejl. Uppdaterade min adressbok på mobilen också, vilket kändes smått bisarrt... Men spännande. Jag undrar verkligen hur mina två kommande år kommer att te sig.
Annars har jag promenerar i det öjuvliga vårvädret som är här. Visst kändes det lite som vår hemma också, men här finns det absolut ingen snö, krokus och scilla fyller trädgårdarna och gatorna trafikeras av sopmaskiner. Lite annorlunda då man läser lokaltidningen på nätet och får veta att man dragit upp en älgko ur en isränna på havet utanför Umeå... Men, jag gillar det.
Försökte söka rätt på någon passande present till min lillebror som fyllde förra helgen, som jag troligen ska besöka imorgon. Han bor 11 mil söderut ungefär, strax utanför Växjö. Men det var ju inte riktigt rätt stad att söka present i... Typ nada butiker. Liten kontrast till den gigantiska galleria vi gick igenom i Kista i helgen. Den var lika stor som hela Umeå city, tror jag...
Imorgon blir det alltså troligen en del buss igen då. Joakim jobbar länge på dagen så jag passar på och utflyktar själv då med.
Återkommer med kongressreferat senare när orken har infunnits sig ännu mer.
Spenderade dagen delvis vid datorn; försökte läsa ikapp lite nyheter (kunde konstatera att enligt svensk media har inget särskilt hänt, om man inte ser del hundra av Persson-dokumentären som en reell händelse), slöspelade lite webbspel och kollade mejl. Uppdaterade min adressbok på mobilen också, vilket kändes smått bisarrt... Men spännande. Jag undrar verkligen hur mina två kommande år kommer att te sig.
Annars har jag promenerar i det öjuvliga vårvädret som är här. Visst kändes det lite som vår hemma också, men här finns det absolut ingen snö, krokus och scilla fyller trädgårdarna och gatorna trafikeras av sopmaskiner. Lite annorlunda då man läser lokaltidningen på nätet och får veta att man dragit upp en älgko ur en isränna på havet utanför Umeå... Men, jag gillar det.
Försökte söka rätt på någon passande present till min lillebror som fyllde förra helgen, som jag troligen ska besöka imorgon. Han bor 11 mil söderut ungefär, strax utanför Växjö. Men det var ju inte riktigt rätt stad att söka present i... Typ nada butiker. Liten kontrast till den gigantiska galleria vi gick igenom i Kista i helgen. Den var lika stor som hela Umeå city, tror jag...
Imorgon blir det alltså troligen en del buss igen då. Joakim jobbar länge på dagen så jag passar på och utflyktar själv då med.
Återkommer med kongressreferat senare när orken har infunnits sig ännu mer.
1 kommentar:
Du behöver all retreat du kan få, min vän! Vidarebefordrar du följande till din vän Gusten? Han vet vad jag menar. http://nikaslair.blogspot.com/2007/03/fredag-den-23-mars.html
Skicka en kommentar