Lite goda nyheter finns också. Idag fick jag ett foto på min kollegas oändligt efterlängtade lilla nyföding. Jag är väldigt glad att allt gick bra och det blev allt en liten tår i ögonvrån när jag fick se den lilla grimaserande sötpojken på bild. Lika häftigt varje gång det kommer en ny krabat till världen. Jag skulle vilja sno åt mig dem allihop.
 |
| Stjärna på återväxt |
Mera positivt; vi är nu, både M och jag, nästan övertygade om att vår sjukkatt har lagt på sig lite hull igen. Inte mycket men lite. Det syns och känns en skillnad. Dessutom har pälsen börjat bli fin igen nu när alla tovor klippts bort och då rakade och andra kala fläckar börjar pälsa till sig. Och så känns hon inte lika hysteriskt hungrig hela tiden heller. Så väldigt lättande känsla. Även om jag inte tror att någon av oss kommer andas ut på riktigt förrän de där proverna är tagna och utredda i slutet av november så känns det som en liten liten ljusning i mörkret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar