Sjukkissen verkar absolut nöjd och tacksam över att vara hemma. Vi har låtit henne gå ut igen och hennes första möte med friheten var fint. Lycklig katt, kan jag säga. Nu mjauar hon på oss med jämna mellanrum bara för att vi ska komma och kela lite. Och inte protesterade hon när vi klippte bort en del av de tovor hon fått i pälsen av att inte vara på topp. Hon ser lite...ruggig ut med tovor i pälsen, rakad tass för blodproven och rakad sida för ultraljudet på hjärtat. Men snart är hon säkert tillbaka till finpälsade Rosa igen.
Nästa bekymmer; vår vinterdystra Smilla-katt börjar åter visa sig med tydlighet. Måste fundera över det där, hur vi kommer till bukt med det. Vi ska försöka aktivera henne lite både ute och inne och se om det hjälper nu när hon inte tycks vilja vara så självgående längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar