Dumryggen tar kål på mig idag! Det började hyfsat symptomfritt med bara nån stickning i höjd med högra skulderbladet. Men ju längre dagen gick, desto värre blev det. Mot slutet av dagen när jag skulle plocka upp en hög med kuvert från golvet slutade det med att jag hamnade i nån bisarr blandning av skratt- och tåranfall i kontorsstolen för att det gjorde så satans ont. Köra bil gick inte utan att låta som om jag vore 130 år gammal så jag fick stanna och byta plats med M. Jag avskyr verkligen att känna mig begränsad, jag blir arg av det.
Väl hemma damp jag ner i ett hett bad med bara kortvarig effekt. Jag antar att något kommit i kläm på nåt sätt. Jag hade ju ont i ryggen i helgen efter städandet, det brukar bli så då, kännas som att hela bäckenet har hamnat ur led (det är snett, men inte ur led). Så jag gissar att jag försökt kompensera och nu gjort mig illa muskulärt eller nåt.
Men så länge jag inte sträcker fram höger arm mer än 20cm och om jag undviker att andas djupare än ytligt så gör det inte så himla ont. Slut på gnället alltså. I will live.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar