Kom hem, öppnade bakdörren vid köket för att gå ut och vattna och möttes av kattljud i panik. Däruppe satt hon, en mycket upprörd katten Smilla, utestängd på balkongen. Jag har nog aldrig hört henne så uppjagad.
Vi brukar alltid titta innan vi stänger men M glömde när vi for i lite hast kanske 2,5-3 timmar tidigare. Stackars sötfjompen. Nu lär vi bli straffade för det här ett tag framöver. Smilla är drottning över surhet och straff när hon vill. Och nu har hon i sanning skäl. Illa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar