Vilket skrämmer mest?

Jag skrev ett inlägg igår med anledning av bombandet i Stockholm som jag sen struntade i att publicera. Jag vet inte riktigt varför, men jag ledsnade och ville inte. Samtidigt känns det som en sak att kommentera. Jag har dock redan tröttnat på den stundtals (och lite beroende på tidningskvalitet) osmakliga journalistik som uppenbarat sig i kölvattnet av händelsen. Som alla krigsrubriker, bilder på den bombade kroppen, expertkommentarer om vad mannen gjorde för fel (så de inte upprepas, eller vad?) och kommentarer som drar på lite för högt varv. Vad skrämmer om inte sådant?

Klart att det är ett hot mot samhället när sådant här händer. Men det var den så kallade lasermannen i Malmö också, men då krävdes det inga kommentarer från regeringshåll. För på många sätt är de fallen lika ändå; ensamma galna män som tar sig rättigheter de inte har. De må ha olika argument, men målen tycks vara de samma; att skrämma människor som de inte anser lever där eller som de borde.

Klart att det är tragiskt och otäckt men mest räds jag vad som kan komma efter det här. Att redan destruktiva rörelser ska få vatten på sin kvarn, att vi ska börja gå mot samma håll som USA med sin Patriot Act och instifta lagar som inskränker medborgarnas fri- och rättigheter mer än de ensamma galna männen någonsin skulle lyckas med annars. Det är otäckt på riktigt.