Jag har väntat på att någon skulle göra en offentlig jämförelse mellan bombdådet i Stockholm och filmen Four Lions. Jag gjorde själv den kopplingen direkt när jag läste om dådet, vilket gav filmen ett ännu mer bitterljuvt skimmer i efterhand. Jag såg den för några veckor sedan och även om den kanske inte var det roligaste (ibland är det svårt att skratta åt människor som spränger sig själva 'vid fel tillfälle') eller mest välgjorda film jag sett, så var den ändå något befriande och jag kan definitivt rekommendera den. Ömsom är den hysteriskt kul, ömsom fastnar skrattet alltså lite, men jag tror att det är bra att skämta om allt. Humor är befriande, även när det är mörkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar