Bröllopet igår var som sagt väldigt fint och trevligt. Paret såg så genuint lyckliga ut hela kvällen. Det var lättsam och hjärtlig stämning, ganska klassiska tal, en väldig blandning av människor och många skratt. Jag hade en trevlig äldre man bredvid mig till bordet men satt även mittemot M, som i sin tur satt bredvid en väldigt rar äldre dam. M kände mannen som i sin tur kände kvinnan och vi fyra hade rätt roligt borta i vårt lilla hörn (av honnörsbordet, hur nu det gick till).
Och jag måste säga att jag kände mig väldigt fin hela kvällen, det händer inte så ofta! Jag var så glad att Ulrika hjälpt mig fullända min "look" med allt ifrån skoombyte till handväska. Att jag för en gång skull trivdes som fisken i min klänning, en blå knappt knäkort spetsklänning, var verkligen en udda men trivsam känsla. Fötterna överlevde lågpumpsen (även om det började bli en utmaning när vi stått upp i väntan på att middagen skulle börja i en dryg timme), jag trasslade bara in mig i ett par saker med armbandet och nylonstrumporna höll till ungefär minus 25 minuter av festen (ett toabesök gjorde susen för den utvecklingen...).
Och, som pricken över i:et hade jag ju festens och världens finaste knasman som sällskap. Så stilig att jag nästan inte kunde sluta kika på honom. Min snygg-M...
Då överlever man att den vegetariska maten inte var vad den skulle (vi tror/hoppas att nåt gick fel i köket), så att magen kurrade högljutt efter för- och huvudrätt, tröttheten som gjorde sig påmind, den extrema ljud- och värmenivån i det gamla regementshuset, det enda men väldigt övertrötta barnet i sällskapet samt att det satt en parkeringsbot på vindrutan när vi kom ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar