torsdag, mars 22, 2012

I give in

Jag kan just ha ändrat mitt "njaej, kanske sen" till ett "mmm, jo, kanske, ok" vad gäller lil'sis fråga om att skaffa katt via Djurskyddet. Det blev plötsligt så svårt att stå emot bara. Precis som hon saknar jag katt här i stan, hemmet känns inte riktigt hemma utan en katt. Så är det absolut. Men jag har ju mina surtanter på landet så i så fall blir det lil'sis ansvar i 15-20 år till. Men det är hon med på.

Min reservation står väl mest i att vi/hon blir lite låst, det blir svårare att fara iväg nånstans. Vi kan inte flytta ut till landet båda två i sommar t.ex, men det handlar egentligen bara om en mindre uppoffring så... Och så är en av mina närmaste vänner lite allergisk. I övrigt kan jag inte komma på något bra motargument.

Livet är inte riktigt helt utan katt, så är det nog.
Surkatt - Saras signum ju!
(Bild från Djurskyddet)

Inga kommentarer: