lördag, maj 10, 2008

Hanteringen av odöda känns som en (o)lämplig rubrik just idag

Jag såg inte programmet, men har sett en del av inslagen på nätet. Jag talar om Uppdrag granskning och deras upptäckt att man vissa håll i landet knäcker till kistlocken vid jordbegravningar för att undvika sättingar i jorden. Jag har roat mig med att för en gång skull läsa majoriteten av de kommentarer som finns under artiklarna på VK och blir faktiskt lite förvånad över de åsikter som finns där och hur mycket detta faktiskt upprör människor. Kanske är jag morbid men jag upprörs faktiskt inte särskilt mycket, även om jag också kan tycka att det är lite bryskt tillvägagångssätt att tjoa runt med grävmaskinen på det viset.

Det som slår mig mest när jag läser kommentarerna är det faktum att så många inte tycks vara medvetna om vad som faktiskt händer med deras anhöriga i kistorna efter att jorden lagts på. Uttalanden som att "det vore kanske bäst att skaffa en kista i cement" är slående. Även om inte vaktmästarna skulle krossa kistlocken så verkar inte folk förstå att merparten av kistorna troligen ändå inte stannar intakta särskilt länge i jorden. Och är det ens meningen? Det är ju ingen konservering av människor i en av naturen opåverkbar kista. Åsikter som "varför skulle jag lägga så mycket pengar på en fin kista om ändå vaktmästarna tar sönder den?" blir målande för hur tankvurporna haglar.

En annan sak som slår mig är alla de som nu säger sig ska gå ur Svenska kyrkan. Good for you! När var du i kyrkan senast? Lite märkligt att dessa människor dock valde att stanna i Svenska kyrkan då det för ett antal år sedan uppdagades att man med bl.a intäkter från syjuntor, kollekt och annat (uppdrag granskning igen, vill jag minnas) spekulerade med dessa heliga pengar i bl.a vapenindustrin i syfte att göra den redan så stora förmögenheten ännu lite större. DET tycks vara ok. Att faktiskt indirekt bidra till att människor dör.

Men det är klart, vad kan vara värre än ett trasigt kistlock över en redan död släkting?

Ja, jag vet. Jag är kanske lite morbid och cynisk. Visst kan jag förstå att man i en redan jobbig situation kan förfäras av bryskheten i agerandet från kyrkans sida, och visst borde kyrkans förmögenhet kunna användas till bättre tillvägagångssätt för att skona människors känslor. Men fortfarande förvånas jag över vart vi lägger vårt krut, våra moraliska föreläsningar och över hur vi värderar människoliv.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Men du, visst är de alla döda de där som det har stått i tidningen om på sistone? Eller har jag missat nåt?

Anonym sa...

Denna hantering av döda och dåliga placeringen av pengar är ju just en frukt av att dessa människor som inte är kyrkligt aktiva är medlemar i kyrkan.....kristna och kyrkligt aktiva är verkligen inga perfekta människor eller mer högre moraliskt stående....men jag tror att om vi fick själva styra kyrkan så hade det varit mer i linje med den kristna tron....nu är vi en minoritet både i sverige och svenska kyrkan...men endå är det vi som får skulden.

Sara sa...

Eh..jo det är döda människor det handlar om. Rubriksättningen anspelar på boken med just den titeln: "Hanteringen av odöda". Lite otydligt kanske...

Och ja, för mig får gärna de kristna styra Svenska kyrkan. Just därför kanske som jag inte är med sedan några år tillbaka.
Sen tror jag mig veta att det inte bara är "okristna" som betett sig på detta "okyrkliga" sätt. Men som du skriver nineve så är inte heller de kristna perfekta.
(Vad sen "kyrkligt" resp "kristet" beteende och moral anbelangar så kanske det är en helt annan diskussion, intressant inte minst ur ett historiskt perspektiv vad som ingår i det...)

Bloggerskan sa...

Helgen tillbringade jag med sju kvinnor i ett hus i den finländska skogen. Det enda vi har gemensamt är att vi alla jobbat tillsammans på samma arbetsplats. Annars är vi rätt olika. Fast kul har vi ändå.

Helgens mest hätska diskussion uppstod mellan 60-åringen som höll på att strypa 45-åringen när den senare sa att hon ville eldas upp och att man kunde stoppa henne i en skokartong efteråt. I mitt fall behöver dom inte ens en kartong. Häll askan i havet så är jag nöjd.

MEN att jag blev rasande av att se programmet beror på att kyrkoherden i Vännäs var så ryggradslös och stod och försvarade brott mot griftefriden.

För det är ju det det är att slå en död i skallen med grävskopa när vederbörande ligger i graven för sista vilan.

Sara sa...

Ja, jag kan på ett sätt förstå dig där. jag såg som sagt inte den delen. Jag har förstått att hon inte helt har verkat trovärdig. samtidigt kan jag tycka det är märkligt att hon bara (vad jag vet) varit ansvarig sedan nyår får vara den som helt ska stå till svars, istället för den tidigare.

Jag kan ju tycka vad jag vill, men självklart är det knepigt att som kristen kyrkoherde försvara (om det nu var det hon gjorde) brott mot griftefriden. Där är jag med dig. Det är mer gemene mans reaktioner jag tycker är märkliga. Att hon nu dessutom fått ta emot allvarliga hot känns väl sådär kristet dessutom...