Mitt huvud tycks envist stanna kvar på "sommartid" och vakna ungefär en timme tidigare än vanligt. Idag passade det dock ganska bra då jag skulle lämna in M:s bil på service på morgonen så jag kom iväg ganska tidigt. 7.20 hade jag lämnat bilen vandrade till kontoret. Tidigare, då M och jag samåkte, brukade jag alltid vara på jobbet kanske kvart över sju och det var inte så dumt att vara där så tidigt när det är stillsamt. Kanske får återuppta den vanan.
Dagen har varit ganska upp och ner annars. Lite märkliga möten och samtal som kanske inte blev vad jag trodde, men det slutade ändå ganska bra. Tror jag. Jag gillar ju det oväntade i jobbet, vilket är märkligt att skriva för någon som annars hatar överraskningar, men i jobbet kan det ge nya vägar och lösningar så det är faktiskt rätt okej ändå. Så länge det inte handlar om att jag är dåligt förberedd bara, för sånt gillar jag inte.
Lite distraherad blev jag då M hörde av sig och tyckte att katten Rosa betedde sig "märkligt" då han var hemma vid lunchen. Jag blev lite brydd eftersom jag tyckte att hon var ganska som vanligt i helgen, bortsett den dåliga synen då. Men idag var hon hängig och ville inte nånting riktigt. Men åt, det gjorde hon. Ikväll verkar hon tydligen lite piggare igen och jag tror att det kan vara samma som jag upplevde när hon bodde här och M åkt hem efter sina hemmahelger. Då var hon aldrig särskilt nöjd, hängde med huvudet och behövde uppmuntras. Så kanske är det samma nu. Vi hoppas på det, då går det över snabbt. Det känns både fint och lite ledsamt om det är så hon ska reagera på att jag kommer ner på besök. Min fin-Fia. Oron för henne finns som ständigt på nåt vis numera och hon känns väldigt långt bort. Men jag kände mig väldigt nöjd över att hon och Smilla-polaren har det så bra hos M. Lugnt och skönt och garanterat vandalfritt. Ingen som snor maten eller de bästa sovplatserna.
Imorgon hoppas jag på en mindre märklig dag. Då väntar en springa-mellan-möten-dag och sen funderar jag på att stanna i stan för att se ett föredrag om utmattningssyndrom. Det är psykeveckan i Umeå och det är ett av föredragen som jag hoppas hinna/orka pricka in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar