Den där höstdeppen är nog sanning ändå. Jag har känt av det idag också. Trots att det egentligen varit en helt okej dag på jobbet. Jag skulle dock kanske ha följt ingivelsen att skippa AW:n. Det finns 'omständigheter' på jobbet (som eg inte alls har med själva jobbet att göra men som jag inte vill/kan skriva så mycket om även om jag velat så många gånger) som gjorde sig lite påminda så att jag kände mig lite smågrinig redan från start. Och när vi just ätit färdigt huvudrätten så fick jag meddelande från M om att han oroade sig för Rosa som också var hängig och inte riktigt ville vara så social. Jag tror att både jag och M är lite på helspänn med allt som har med henne att göra, som att vi kanske vet att vi är på upploppet, och såna där saker ställer till det i hjärtat. Fast det inte alls behöver vara nåt särskilt. Hon har ju alltid varit känd för sitt humör den där damen.
Men det räckte för att det skulle kännas ganska nog så jag skippade efterrätt och for hem istället. Jag fick ett sms efteråt från en söt kollega så tydligen såg jag hängig ut när jag gick, vilket inte riktigt var meningen. Dåligt pokerface idag. Men jag ville inte vara kvar och riskera att bli ett sänke för stämningen.
Det var lite halkiga vägar hem men det gick lugnt och bra. Lyckades motstå suget att handla godis och åkte bara rakt hem till kattgänget och nöjde mig med en kopp te istället. Får väl se om jag ger mig på glassen i frysen om en stund...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar