Hämta igen

Jag är inte alls i fas efter helgen. Jag pendlar i huvudet hela tiden mellan dåligt samvete för allt ifrån att inte ha gjort rätt eller tillräckligt till att jag skulle ha skyndat mig ner snabbare. Sådär som det blir när någon går bort gissar jag, om än nära människa eller nära djur.

Jag stannade i Sundsvall till måndag morgon då jag tog tåget hem. Jag har tur som har ett ganska flexibelt arbete och dessutom hade jag varit förutseende och tagit med mig jobbmobilen ner. Flera kollegor (och vänner) har visat stor förståelse och sympati vilket märkligt nog förvånat mig lite. Jag vet att alla inte ser på sina (eller andras) djur som jag men de som sökt upp mig har varit hemskt fina. Det värmer. Jag biter annars ihop på jobbet men det har strilat tårar i bilen både på väg till som från jobbet. Jag som aldrig aldrig gråter i stort sett. Nu är fördämningen trasig.

Jag saknar min lilla tjej så mycket. Min bestämda, envisa dam som inte gillade kameror men som jag som tur är ändå har en massa bilder på. Min kloka och kärleksfulla vän som var noga med att man skulle säga hej och hejdå när man kom och gick. Många fina minnen finns det från våra dryga 16 år tillsammans, det värmer.

Smilla är kvar hos M och verkar absolut känna av att hennes gamla kompis är borta. Jag tror att hon förstår. När vi packade upp Rosas filt och la på sängen så gick hon till hallen och sökte henne. Hon satt sen på kanten av filten och såg lite ledsen ut. Vi kanske läser in mer än vad som är, men Smilla har alltid varit en funderande liten katt. I måndags satt hon vid ytterdörren och jamade, vilket hon aldrig gör annars tex. Men M tar väl hand om henne, hon får extra uppmärksamhet, god mat och bus i den mån hon orkar. Hon får nog bli kvar där, hon har gått upp lite i vikt igen sedan hon kom dit, vilket var förhoppningen. Där finns inga kattungar som stressar henne eller som äter upp hennes mat medan hon sitter och funderar mellan tuggorna...

I helgen kommer de hem båda två, M och Smilla. Det blir mysigt. Det är skönt att det går så bra att resa med Smilla. Då behöver hon inte vara ensam med bara kattvakt. Jag hoppas att det inte blir alldeles för rörigt för henne att fara emellan sådär. Det vore bra inför tex jul om det fungerade. Men hon brukar ju vara ganska lättsam och flexibel.

Jag är hemskt trött efter en kvalkad av dåliga nätter. Känner mig less och oinspirerad samtidigt som jag fått nån slags lust att möblera om vardagsrummet. Får väl se om det blir så till helgen kanske. Ikväll ska jag försöka köra lite motion på bandet vilket kanske bäddar för en bra natts sömn. I hope.