Är på semester. Varmt som om jag vore någon helt annanstans. Ca 30 grader igår och så ska man dras runt i solen och göra saker. Man kan gissa att Sara trots sina 12 i solskyddsfaktor kommer att bli skapligt solbränd innan veckan är över om det fortsätter såhär... speciellt eftersom vi nog ska bege oss ut till havs ett par gånger om allt går som det ska.
Glömde mina sandaler (är nog egentligen sandaletter, men vem kan säga det utan att känna sig som en fejkad prima ballerina??) hemma och insåg snabbt att jag inte kommer att kunna gå runt i mina röda pumisar hela veckan. Så igår fick man försöka hitta skoaffär och leta i realådorna. Joakim, som jag besöker, var säker på att lilla Oskarshamn bara hade en skoaffär plus Domus, men jag lyckades hitta två till. Han har inte mycket koll, får man säga. Trots att detta kanske är den minsta platsen i världen... Hittade ett par som var okej, men när jag nu går i dem så känns det lite snett. Det kanske ska va så. Vad vet jag? Nu har jag skor med luftkonditionering iaf.
Resan gick hyfsat också. Proppfull buss från Umeå som startade 30 min för sent. Fick sitta bredvid (på yttersidan, tycker inte om det) en kille som inte verkade svara mig på svenska, men som sen ringde hem och pratade svenska med sin flickvän (?). Vad är det med mummelfolket? Tittade på Casanova som visades (har sett den på bio, är helt ok förutom att jag inte fattar slutet) och lyssnade på sommarpratare i iPoden. Persbrandt och Johan Rheborg var bra. Somnade till Maria Johansson, men inte för att hon var dålig kanske, utan för att kl var sisådär 3 på natten. När jag vaknade hörde jag henne snart säga att hon skulle känna sig ärad om någon somnade till hennes program. Kanske ska skriva och berätta det då?
Från Stockholm till Oskarshamn satt jag mest och lyssnade på Green Days live-skiva (grymt bra) och lite Backyard babies, samt stirrade ut genom fönstret (yes, jag fick fönstersida!) på landskapet utanför. Varje gång jag åker neråt igen så slås jag av hur vackert jag tycker att det är. Det går inte att beskriva, men naturen, åkrarna och träden ser annorlunda ut här. Det är platt och öppet, det är andra färger och det luktar nog tom annorlunda. Det känns hemma. Får retro-tankar som när jag hade mitt första sommarjobb som 7-8-åring på granngården där vi bodde, som flyghavreplockare. Undrar om man ens gör sånt manuellt idag? Jag var kortare än havren jag gick i, men jag tyckte det var roligt. (Något år efteråt skulle jag plocka bönor åt en annan bonde, haricot vert eller vad det nu kan ha varit. Han sa "var inte rädd för att äta av dem, det är nyttigt" varpå jag åt tills jag kräktes bönor. Kan fortfarande inte äta såna.)
Iaf. Varje gång jag åker "hem" till norrland igen så slås jag av samma sak där; hur vackert det är med den speciella naturen. Lite schizo måste man vara, tror jag.
Nä, nu ska man snart åka iväg och hämta ut en trasig 3-växlad cykel jag ska få låna. Här ska aktiveras! Själv hade jag kanske mest bara strosat runt eller slappat, men man får väl hänge sig. Ikväll ska vi nog ut på en 2-timmars skärgårdstripp med båt och jag hoppas att vi får uppleva det som "utlovas" i reklamen: "se tuffa ungdomar åka runt på wakeboards". Låter ju hysteriskt kul..hihi. Imorgon ev Öland.
Aktivera aktivera!
1 kommentar:
Så du har en i-pod? Jag blir himla avundsjuk, faktiskt. Har alltid drömt om en sån. Kul det är med bloggeriet, man får veta så mycket nytt om sina vänner. T ex att du har plockat både havre och bönor i barndomen....det är väl sånt som sällan kommer upp naturligt i konversationen...intressant är det i alla fall. Sitter och skall kolla hur vi skall lyckas övernatta i Ske-å på lördag. Visst vore det skönt att slippa köra hem?
Skicka en kommentar