Idag har jag och Anna besökt en god gemensam vän som är sjuk och bor på Axlagården. Det var mycket upplyftande. Hon är så vidsynt, jag beundrar henne mycket. Hon är en av mina förebilder vad gäller feministiska kämpar. Hon har en lång livserfarenhet, en erfarenhet hon har vett att ta lärdom av. Och det utan att visa minsta tecken på bitterhet. Hon talar aldrig om ex-män i sitt liv på något nedvärderande sätt, utan mer som...jag vet inte. Som något passerat. Hon är kool. Jag saknar henne mer än jag tänker ibland. Vi behöver henne och den feministiska världen behöver henne.
Det är väl det enda vettiga jag har fått ur mig idag. Inget annat särskilt har hänt. Jag har skrivit tusen mejl förståss. Haft en dos av dåligt samvete för både det ena och det andra. Försökt åtgärda saker som ligger och drar...för att ev minska det dåliga samvetet.
Tänk om samvetet bara försvann för en stund sådär. Det skulle lätta ganska mycket. Jag är verkligen expert på att ha dåligt samvete för allt möjligt, säkert en massa saker som jag egentligen inte alls behöver ha det för. Märklig företeelse egentligen.
Till något helt annat; läste en blogg (jag har blivit bloggoholic, undrar när det kommer ett behandlingshem för sådana som mig) idag som jag bara måste dela med mig. Jag tyckte den var hysteriskt kul. En (lesbisk) tjej som bloggar med mycket humor, länken till hennes inlägg "finns det klitoris på krypton". Vasst och skojigt. Läs gärna annat hon skrivit också.
Imorgon ska vi ev iväg på en auktion i Olofsfors. Mest på kul, jag har velat åka till Olofsfors bruk ett tag så jag tänkte att man kunde göra det som ett litet semesterdagsprojekt. Och det verkar ha gått hem. Jag vet fortfarande inte vad jag ska fylla mina semesterdagar med. Såhär kan jag inte fortsätta i 3 veckor iaf. Planeringsmänniskan och den rastlösa själen i mig får spader...
En liten livskris är på intågande. Be ware..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar