Plastjul, den nya familjehögtiden

Den riktigt dåliga smaken av plastjul tycks ha kommit till Sverige för att stanna. Har dagen till ära varit runt på stan, eller snarare på affärerna i utkanten av stan i jakt på lite saker som saknades i min nya lya. Och affärerna tycks vara totalt nerlusade med lysande plastrenar, plastsnögubbar i gigantisk badboll (?) med tillhörande plastsnö (som virvlade runt inne i badbollen med hjälp av vad som iaf lät som en dammsugare, rofylld jul, någon?), plastslangar med ljus i, plasttomtar osv osv. Allt i kombination av någon form av diodlyse. Och det ska på tal om ljus inte längre vara värmeljus utan elektriska värmeljus. My god...

Minns förra årets, vad jag tolkade som, inofficiella tävlan mellan hus i grannbyn om vem som kunde ha mest lampor (gärna i form av plastslang) lysande runt, på och i sitt hus. Not a pretty sight, om ni frågar mig. Ibland känns det som att jag somnade i ett hyfsat minimalistiskt julSverige i mitten av 90-talet och vaknade upp mitt i en nordisk variant av "Ett päron till farsa firar jul". Eller gick denna trend mig förbi som yngre?

Och nu ska det julpyntas och tändas adventsstjärnor gärna minst en vecka före första advent. What's up with that? Det enda lite småkuliga med pyntandet hittills var nog när jag blev instruerad på jobbet om vilken mossa som var "ätbar" (men då inte flammsäker) resp inte alls "ätbar".