Läste i dagens aftonblad på nätet att det ska göras en kalender med allehanda "stjärnor" till minne av mördade Ricardo i Stockholm tidigare i höstas. Jag tycker verkligen att dödsfallet är tragiskt, men nu kan jag snart inte hålla mig längre. Är det bara jag som klurar på om all denna uppmärksamhet, manifestationer, minnesfonder, kalendrar och kändisuttalanden hade ägt rum om det hade varit en Ricardo från Rinkeby, Rosengård eller Ersboda för den delen?
Nån ung politiker nånstans uttalade sig om det i mycket olämpliga ordalag som att han inte brydde sig om att en överklasskille mördats, men det är verkligen inte det som är min poäng. Jag tycker bara att vi borde kunna förvänta oss, kräva, samma nyhetsrapportering och engagemang egentligen oberoende på vem som är brottsoffer eller vilka vänner denne har.
Det finns en stark åtskillnad av människor som brottsoffer idag. Och det finns en stark åtskillnad i hur pressen väljer att skriva om det. Igår morse reagerade jag över en notis i VK som beskrev hur en narkotikapåverkad man som köpt öl på en mack strax utanför Umeå även hade stulit ett par tofflor eftersom han gick barfota. Han anmäldes och greps av polis senare, till vilka han uppgav att han skulle ha blivit av med sina skor på tåget. I tidningen står: "Mannen plockades in (...) och är nu misstänkt för ringa narkotikabrott och toffelsnatteri."
Jag tycker att det är ganska fult att försöka göra sig rolig över en annan människa på det viset, för det är så jag tolkar det. Vi har inga sådana brottsrubriceringar. Det är självklart snatteri det handlar om. Jag tror inte att vi hade sett samma formulering i ett annat läge, men nu handlar det troligen om en människa i samhällets utkant vars olycka det verkar vara ok att göra sig lustig över. Jag tycker att det är lite lågt.
Pressen har stor påverkan på hur vi människor tolkar saker och händelser, de kan mer eller mindre uppvigla oss till protester, de får oss engagerade eller arga. Ansvaret är därmed också ganska stort. Jag tycker att man i vart fall borde anstränga sig för att bemöta samtliga lika.
Nån ung politiker nånstans uttalade sig om det i mycket olämpliga ordalag som att han inte brydde sig om att en överklasskille mördats, men det är verkligen inte det som är min poäng. Jag tycker bara att vi borde kunna förvänta oss, kräva, samma nyhetsrapportering och engagemang egentligen oberoende på vem som är brottsoffer eller vilka vänner denne har.
Det finns en stark åtskillnad av människor som brottsoffer idag. Och det finns en stark åtskillnad i hur pressen väljer att skriva om det. Igår morse reagerade jag över en notis i VK som beskrev hur en narkotikapåverkad man som köpt öl på en mack strax utanför Umeå även hade stulit ett par tofflor eftersom han gick barfota. Han anmäldes och greps av polis senare, till vilka han uppgav att han skulle ha blivit av med sina skor på tåget. I tidningen står: "Mannen plockades in (...) och är nu misstänkt för ringa narkotikabrott och toffelsnatteri."
Jag tycker att det är ganska fult att försöka göra sig rolig över en annan människa på det viset, för det är så jag tolkar det. Vi har inga sådana brottsrubriceringar. Det är självklart snatteri det handlar om. Jag tror inte att vi hade sett samma formulering i ett annat läge, men nu handlar det troligen om en människa i samhällets utkant vars olycka det verkar vara ok att göra sig lustig över. Jag tycker att det är lite lågt.
Pressen har stor påverkan på hur vi människor tolkar saker och händelser, de kan mer eller mindre uppvigla oss till protester, de får oss engagerade eller arga. Ansvaret är därmed också ganska stort. Jag tycker att man i vart fall borde anstränga sig för att bemöta samtliga lika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar