tisdag, september 29, 2009

Polanski och orättvisan

Jag hittar den dessvärre inte på nätet men VK:s Mats Olofsson (var det väl?) skrev i pappersupplagan väldigt klarsynt om hela den unkna Polanski-soppan där den ena namnkunniga efter den andra tar ställning för en sexförbrytare för att, vill jag hävda, denna sexförbrytare råkar vara en känd regissör.

Visst, det är oändligt länge sedan det hela skedde och man kan säkert diskutera det här med erkännandet osv, men i grunden handlar det om en man som erkänt olovligt sex med en minderårig flicka, ett brott som vi normalt reagerar på med avsky. De som ställer sig så högljutt bakom Polanski måste nog ställa sig frågan om de skrikit lika högt om det hade varit en annan, random 76-årig man som gjort sig skyldig till samma sak.

Om fallet sen kan ge lite ljus på frågan om preskriptionstid är det naturligtvis bra, men tills dess att det blir nån ändring på det bör alla vara lika inför lagen.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag såg på tv hur en schweizisk höjdare sa sig skämmas över att vara en schweizare därför att hans land kränkte en världsberöms regissör för "ett litet misstag" som han gjorde för över 30 år sedan..

Att droga och sexuellt utnyttja en 13-åring är tydligen "ett litet misstag"..

Fyi farao vilka åsikter folk har!

Bloggerskan sa...

Det är självfallet så att man skall ställas inför rätt om man förgriper sig mot barn i ett land där detta är förbjudet.

Dock kan jag känna att trettio år är en väldigt lång tid, ett halvt liv i Polanskis fall. Om man nu stoppar honom i fängelse, vem är det då man låser in, mannen som begick brottet eller en trettio år äldre person, som redan betalat skadestånd privat till kvinnan i fråga?

Vad jag menar är att jag nog ändå tycker att det skall finnas preskriptionstider.

Sen, som jag sagt på annat håll, så tycker jag det är underligt att karln grips just nu när han har semesterhus i Schweiz och hade kunnat gripas när som helst tidigare. Vad har ändrats? Vem är det som vill visa sig handlingskraftig just nu och varför?

Men, om nu lagen är sådan där brottet begicks att ingen preskriptionstid finns och P befann sig i ett land med utlämningsavtal så skall han ju utlämnas. Oaktat sin titel. Där måste jag hålla med om att ministrarna i Frankrike och Polen resonerar känslomässigt snarare än juridiskt.

Sara sa...

Rabiat: Jo, jag är beredd att hålla med dig om preskriptionstiden helt klart. 30 år är en väldigt lång tid och mycket hinner hända, människor förändras osv. Samtidigt så dömdes nyligen en 90-something gammal man för brott under andra världskriget utan att någon protesterade, så frågan är väl snarare för vilka brott det ska finnas preskriptionstid för och vilka inte (om några).

Men, det jag alltså vänder mig emot är själva stödet som uttalats. Man har inte sagt så mycket om preskriptionstiden eller det rent juridiska utan på flera håll nämns det att det handlar om en respekterad man, att det var "fult" att göra det just i samband med ett filmevenemang osv. Det tycker jag är helt fel.

Jag läste att man börjat "jaga" Polanski aktivt 2005 och jag gissar att det finns något politiskt bakom det. Vad är jag dock inte så insatt i. Men visst är det märkligt att man inte tagit tag i det tidigare. Det kan knappast ha varit okänt för USA vart han har befunnit sig.

Bloggerskan sa...

Ja, jag tycker också det är osmakligt att tala om "små misstag".

När det gäller tyskar som jagas för krigsförbrytelser så upplever jag också domarna (d v s domsluten) som politiska.

Men likhet inför lagen borde ju vara självklar i en demokrati, även om man är regissör med franskt och polskt medborgarskap.