Jag måste också bara kommentera den stora miljardaffären som tillkännagavs häromdagen i Umeå. Lokaltidningen Väterbottenkuriren AB bildar tillsammans med Balticgruppen ett fastighetsbolag som vad jag förstår ska hyra ut kommersiella lokaler i området.
Det ska sägas att Balticgruppen redan nu är ett företag med hyfsat stort inflytande på Umeå. När "staden mellan broarna" diskuterats har de varit den kanske högsta rösten; de äger (eller har ägt, en del är sålt nu vad jag förstår) en del lokaler som kommunen sålt till dem och som de sedan hyr tillbaka och deras företrädare är inte sällan i media och uttalar sig om Umeås framtid. Att VK är inflytelserika behöver kanske inte nämnas.
Jag kan självklart förstå att det är tufft som mediebolag idag och att det här kanske kan vara ett smart grepp för framtiden. Någonstans känner jag (underligt nog, kanske) hyfsad tilltro till att VK:s bevakningar inte kommer att förändras så mycket. Jag lever redan idag efter tron att inget medieföretag är fullt ut objektivt och att allt bör ses med kritiska ögon. Den här affären minskar såklart inte det ställningstagandet.
Sen läste jag den ansvarige utgivaren på VK; Stures spalt på VK och blev lite fundersam över följande formulering:
"Eftersom kärnan i vår verksamhet är att läsarna ska kunna lita på oss så tar vi frågan om trovärdighet på största allvar. Problemet är samtidigt att vi alltid kan misstänkliggöras av dem som har den agendan."
Det är den sista meningen som jag liksom ryggade tillbaka för. Jag kan inte fullt ut förklara varför, men det känns som ett märkligt försvar på ett angrepp jag nog inte riktigt sett. Om man ska ha den inställningen tänker jag att man alltid kan slå ifrån sig enkelt när kritik framförs. Nu läser inte jag kommentarer så ofta på VK (mestadels eftersom de överbefolkas av märkligheter) men har det någonstans framkommit kritik som föranleder en sådan kommentar? (Tex har ju kommunens båda kommunalråd oreserverat hyllat affären.) Där och då blev jag plötsligt mer skeptisk till det hela.
Det ska sägas att Balticgruppen redan nu är ett företag med hyfsat stort inflytande på Umeå. När "staden mellan broarna" diskuterats har de varit den kanske högsta rösten; de äger (eller har ägt, en del är sålt nu vad jag förstår) en del lokaler som kommunen sålt till dem och som de sedan hyr tillbaka och deras företrädare är inte sällan i media och uttalar sig om Umeås framtid. Att VK är inflytelserika behöver kanske inte nämnas.
Jag kan självklart förstå att det är tufft som mediebolag idag och att det här kanske kan vara ett smart grepp för framtiden. Någonstans känner jag (underligt nog, kanske) hyfsad tilltro till att VK:s bevakningar inte kommer att förändras så mycket. Jag lever redan idag efter tron att inget medieföretag är fullt ut objektivt och att allt bör ses med kritiska ögon. Den här affären minskar såklart inte det ställningstagandet.
Sen läste jag den ansvarige utgivaren på VK; Stures spalt på VK och blev lite fundersam över följande formulering:
"Eftersom kärnan i vår verksamhet är att läsarna ska kunna lita på oss så tar vi frågan om trovärdighet på största allvar. Problemet är samtidigt att vi alltid kan misstänkliggöras av dem som har den agendan."
Det är den sista meningen som jag liksom ryggade tillbaka för. Jag kan inte fullt ut förklara varför, men det känns som ett märkligt försvar på ett angrepp jag nog inte riktigt sett. Om man ska ha den inställningen tänker jag att man alltid kan slå ifrån sig enkelt när kritik framförs. Nu läser inte jag kommentarer så ofta på VK (mestadels eftersom de överbefolkas av märkligheter) men har det någonstans framkommit kritik som föranleder en sådan kommentar? (Tex har ju kommunens båda kommunalråd oreserverat hyllat affären.) Där och då blev jag plötsligt mer skeptisk till det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar