Än är tydligen inte vintervädret borta. Imorse på väg till jobbet höll vi på att halka rakt in i en olycka. Väldigt läskigt. Jag körde och var övertygad om att det var blött på vägbanan, inte halt. Plusgrader och allt som det var. Skulle precis till att köra om en bil och var i omkörningsfilen i höjd med den andra bilen när jag ser att det står en bil i min fil en bit bort, med framdelen fastkilad i mitträcket. I diket bredvid högerfilen stod en annan bil modell större och en bit bort hade en fullastad timmerbil stannat.
Det var när jag skulle bromsa för att kunna komma tillbaka till högerfilen som jag insåg att vi bara kanade. Rakt emot den stillastående bilen. Jag tror att bilen till höger om oss uppfattade läget för den gasade på lite och precis i rätt tid hann jag komma in bakom den igen. Men chocken att det bara gled, det var det läskigaste på länge. Hjärtat slog som besatt och benen var som gelé.
Det gick bra och det hade det gjort för de inblandade i olyckan också. Den hade alldeles precis inträffat när vi kom men alla klev ur bilarna oskadda som jag förstod det. Skönt det. Men jag blev lite uppskrämd. M sa åt mig att fortsätta köra och propsade på att jag skulle köra hem ikväll också. För att inte bli rädd igen. Smart förstås, men lite läskigt.
Så nä, än är det inte riktigt vår än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar