Idag har jag bland annat varit och lyssnat på ett föredrag av personalchefen som berättade att hon intervjuat en av cheferna i ett kommunalägt bolag angående arbete med att få ner sjuktalen och att denne svarat något i stil med att "medarbetarna ska känns sig fräscha efter arbetsdagen och vid god hälsa på pensionsdagen". Det var ju definitivt en god vision, måste jag säga. Jag undrar hur många heltidsarbetande (eller deltidsarbetande för den delen) personer som uppnår just de där två bitarna? Kan vi nå dit utan att behöva uppfinna en armé av robotar som gör majoriteten av vårt arbete så att vi kan få till en arbetstidsförkortning som heter duga?
I en bransch som den jag befinner mig i pratas det mycket ohälsa av olika skäl. Som säkert i många andra branscher också. Trots alla tekniska och industriella framgångar sliter vi på människor och stämplar enorma mängder övertidstimmar, samtidigt som människor går utan jobb och hamnar i annan ohälsa. Det är intressant, tycker jag, och vittnar kanske om att vi ändå inte kommit sådär alldeles långt på alla plan i livets utveckling.
Jag har inga lösningar, mer än att jag tror att det är dags för en arbetstidsförkortning (med bibehållen lön) för att dela på jobben och främja hälsa och annat i livet som inte är förvärvsarbete. Men frågan är om det räcker för att kunna "känna sig fräsch" efter en dags arbete.
Vissa dagar, som idag, saknar jag det där politiska engagemanget jag en gång hade. Drivet, övertygelsen. Det finns där inuti, som en liten (politisk) vilde som jag kapslar in. Till stor del av självbevarelsedrift för jag skulle nog inte bli någon bra politiker. Jag har för dåligt tålamod med människor som (imo) tycker korkade saker. Sån är jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar