Jag skakade lite i M:s fot där han låg och drog timmerstockar i soffan redan före klockan 20 igår kväll. "Ska du verkligen sova redan, vaknar du inte inatt då?". Han sov bara vidare.
Sen: jag minns signaturmelodin till På Spåret som började klockan 20. Jag minns också att Kristian Luuk hade "konstigt skägg" (jag minns inte hur) och jag minns att jag tänkte att jag ville se båda lagen vinna. Sen är det blankt. M väckte mig strax efter klockan ett på natten och dirigerade mig ner i badrummet innan jag gick tillbaka upp och kravlade mig upp i sängen bredvid honom. Där låg jag förvisso vaken en liten stund medan han såg nån dålig serie på datorn men jag tror att jag somnade inom en timme iallafall. Och vaknade strax före åtta nu imorse.
Tolv timmar sömn alltså, eller åtminstone elva, om man räknar med vakentiden i mitten. Jag får nästan lite ångest över att ha sovit så mycket. Men det var väl behövligt.
Och rent allvarligt; skulle jag gå tillbaka in och lägga mig bredvid mitt söta snarkmonster nu skulle jag antagligen somna om igen. Jeez.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar