Kontrollfreakar

Kollar veckans kalender och inser att jag planerat helt knas. I stort sett allt som har en tid inbokad ligger på tisdag. Med idel krockar som följd. Det funkar ju inte. Gillar inte att krångla men nu måste jag det.

Den stora viktiga, och av vissa grymt efterlängtade, grejen på tisdag är att M & jag ska gå handledarutbildning på en körskola i stan så att vi blir eminenta handledare åt B när hon nu ska ta körkort. Jag vet inte varför jag gör det egentligen för jag vill inte. Eller det vill jag kanske, men bara tanken på att sitta i passagerarsätet bredvid en person utan körkort får det att gå säkringar i kontoret hos mig. Jag åker ju bara med ytterst få (typ M och lillebror) utvalda personer med körkort som det är (såvida jag inte drogat mig först). Tilliten till att lämna kontrollen till någon annan i såna lägen är absolut noll hos mig, och jag vet att det är en dålig egenskap. Men jag kan inte hjälpa det.

Och egentligen borde det räcka med M, han är en bra förare och lärare. Han fick mig först att alls åka bil igen och sen lärde han mig köra själv, hela vägen till klarad uppkörning. Nu gick jag aldrig på körskola så jag kan inte jämföra, men har svårt att se en bättre handledare än han. Jag tror att hans propsande i den här frågan syftar till att ta mig ett steg till framåt. Tveksamt om han lyckas dock. Huga.