Ständigt på resa

Så var det dags att fara söderut igen. Den här gången för en ny prövning. Begravningen är på fredag och jag vet inte hur det känns. Jag är nog ganska spänd inför den, vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Jag tror att det mesta är planerat och klart. Kändes väldigt konstigt att skriva ihop hur jag/vi vill ha begravningen av pappa och skicka till prästen. Mycket skum känsla. På ett sätt hoppas jag att allt sjunker ner i och med begravningen; än känns det inte som att jag greppat läget riktigt.

Jag håller på att diska, skriva lista till kattvakten, göra fika att ta med och packa det sista medan Mattias far efter lillasyster i Robertsfors och sin kostym hemma i Ratan. Jag packar som vanligt samma morgon jag far, på nåt sätt tycker jag nästan att det funkar bättre. Man kan inte packa allt dagen innan och så tänker jag att den grejen får jag inte glömma imorgon, och så gör jag det ändå. Bättre då att tänka på allt samtidigt.

Imorgon får jag fara till Växjö och handla det sista. Jag vet ännu inte vad jag ska ha på mig. Kan man ha bruna sandaler till svarta kläder? Eller kan man ha bruna kläder på begravning? Efter att vi shoppat klart ska vi antagligen hälsa på nyutökade familjen som bor där i närheten, lillebrors familj. Det ska bli roligt. Få en dos bebis.

Och så hoppas jag att jag den här gången ska hinna träffa Mia. Jag hoppas det verkligen. Men det är alltid mycket som ska in på kort tid, så vi får se.