Men frisyren då, kanske du undrar? Eller ja, kanske inte, men ändå! Nya frisören var absolut bra, lagomt pratsam och kom med bra råd. Men hon drog förstås fram rundborsten som så många andra och skulle föna fram nån slags våg i håret. Ett tag var det på riktigt Donald Trump-varning, men det gick som tur över. Istället gick jag därifrån med en känsla av att jag var lite för lik Hillary Clinton plötsligt...
Min tidigare frisyr med en längre sida är nu utjämnad iaf. Så nu kan jag spara ut håret om jag vill. Roligast var när hon skulle börja och drog lite försiktigt i lockarna på korta sidan och sa efter en stunds tystnad: "Hade Anna klippt det såhär eller är det en olycka?". Mycket roligt, för det såg faktiskt lite ut som en klippa-själv-olycka. Det gjorde det inte när det var nytt och fräscht, men kanske klokt att undvika det i framtiden.
Idag fick jag forma till det som jag ville och kände mig ganska nöjd i vart fall, även om det är en lite tråkig frisyr. Hyfsat kort i nacken, lite längre framåt och längst är luggen på vänster sida. Allt lockigt. Och fortfarande rödblont, med övervikt åt det röda efter solbristen de senaste månaderna.
Och nej, jag är fortfarande inte bekväm med sefies. Jag önskar på riktigt att jag var men varje gång jag försöker så undrar jag vem tanten med kinderna och extrahakan gör på mitt foto...
2 kommentarer:
Det där med selfies är alltid svårt när jag tar en selfie som jag tycker ser bra ut säger alltid Jesper, men du ser inte ut sådär och då blir det inte att jag publicerar. Det konstiga är att verkar gilla de bilder som jag inte riktigt gillar själv, vet inte varför. Jag har alltid haft komplex för mitt utseende men det förändrades faktiskt förra året och jag har börjat känna mig mer bekväm med mig själv. Nu är det vara vikten som jag vill ska gå neråt men så länge jag fortsätter att envisas med att äta god mat och onyttigheter lär ju inte det hända men vem vet, undrens tid är inte förbi... ;-)
Jag önskar att jag vore mer bekväm med mig själv. Dels är det väl lite så att jag inte känner mig som jag ser ut, om man nu kan säga så. Sen tror jag att även dagar då jag tycker mig se okej ut så blir bilder konstiga och nån oprövad teori jag har för det är att jag så sällan är med på bild att det känns konstigt att se mig "spegelvänd" mot vad jag försökt vänja mig vid och försökt tycka om (dvs jag är van vid spegelbilden, men kamerabilden blir den 'felvända' och konstiga, om du hänger med). Jag får väl jobba på det :)
Skicka en kommentar