Vad jag sett del 2

Jag har ju försökt att se så många Oscarsnominerade filmer som möjligt inför galan på söndag natt. Jag har sett färre än vad jag brukar, kan jag säga, men än är det inte söndag. Här är lite kort om några av de jag hunnit med.

Brooklyn (2015)

Filmen, som baseras på en bok av Colm Tóibín, startar i Irland på 50-talet där Eilis (Saoirse Ronan) bor med sin mamma och äldre syster. Genom systerns kontakter får hon så möjligheten att lämna födelselandet för USA och en ljusare framtid än vad Irland kan erbjuda henne. Eilis har lite svårt att anpassa sig i sitt nya hemland men saker blir helt klart enklare då hon träffar Tony (Emory Cohen). Snart görs sig dock Irland åter påmint och Eilis slits plötsligt både mellan länderna och personerna som finns där.

Brooklyns styrka är definitivt miljöerna, kläderna och fotot. Jag kan inte heller klaga på skådespelarinsatserna men faktum är att jag inte riktigt känner så mycket "gnistor" där de borde vara. Jag brukar som bekant uppskatta filmer där karaktärerna inte är så svartvita utan får lite mänskliga bra och dåliga sidor. Det lyckas man med när det gäller Eilis, men jag har lite svårt att riktigt tycka om henne eller känna med henne. Snarare tycker jag att hon beter sig lite otrevligt samtidigt som hon ofta har ett 'drabbat' uttryck över sig. Regisserad av John Crowley och nominerad till tre Oscars. Betyget blir 3/5, mer för det visuella än själva innehållet. Nominerad till 6 Oscars.

Bridge of Spies (2015)

Efter andra världskriget befann sig som bekant USA och Sovjetunionen i ett kallt tillstånd rent politiskt och bredvid kommunistskräcken fanns också en misstänksamhet och rädsla för spioner i USA. Steven Spielberg har filmatiserat den sanna historien om händelserna som utspelade sig efter att man tagit en misstänkt sovjetisk spion, Rudolf Abel (Mark Rylance) i slutet av 40-talet.

Tom Hanks spelar advokaten James B. Donovan som trots sin ringa erfarenhet av brottsmål utses att försvara Abel och som väljer att ta sitt uppdrag på allvar. Parallellt får vi följa hur några unga amerikanska män utbildas i ett superhemligt spionplan som ska flyga över Sovjet. Snart ska dessa händelser komma att få betydelse för varandra.

Bridge of Spies är en ganska traditionell spionfilm med en tydlig Spielberg-stämpel på. Tom Hanks visar att han fortfarande är en stabil och skicklig skådespelare och Rylance bidrar lite oväntat med en viss komisk touch till kalla kriget-stämningen. Jag skulle inte vilja påstå att det är en film som kommer med större överraskningar men det är ändå en intressant och åtminstone lite spännande handling. Den är inte heller helt svår att koppla till dagens politiska läge, inte minst förstås frågeställningen om vilka liv som är mest värda som ganska snart och sedan filmen igenom präglar handlingen. Är spioner förrädare eller lojala samhällsmedborgare? Stabilt och välspelat; 3,5/5 i betyg.

Spotlight (2015)

Många är som sagt de verklighetsbaserade filmerna bland Oscarsnomineringarna i år och Spotlight är en av dem. I början av 2000-talet tog den välkända Spotlight-gruppen bestående av ett litet antal grävande journalister på The Boston Globe sig an att utreda ryktena om systematiskt mörkande av ett större antal katolska prästers övergrepp på barn. Några mindre försök hade redan gjorts men av olika anledningar slutade det ändå som notiser i skymda delar av tidningen. Den här gången hamnar arbetet rätt och trots motgångar försöker gruppen gå till botten med anklagelserna. Men det är stora makthavare de brottas med.

Tom McCarthy har regisserat en film som åtminstone får mig att känna att 2001-2002 är mer "förr i tiden" än jag tänkte mig. Det känns plötsligt väldigt länge sedan. Det är lite murriga färger, nedtonade karaktärer och en gestaltning av en skrivande redaktion som bortsett datorerna nästan känns antik, och kanske lite romantiserad med sina pappersöverösta kontorslandskap. Trots det motbjudande ämnet är det gjort med viss charm (om man nu får säga så) och redaktionen som spelas av idel välkända skådespelare (Mark Ruffalo, Rachel McAdams, Liev Schreiber, Michael Keaton, John Slattery och Brian d'Arcy James) gör ett genomgående bra jobb. Det inte helt okända händelseförloppet blir kanske inte alldeles spännande, men det är ändå omöjligt att inte slås av hur det faktiskt förhöll sig. Verkligheten överträffar fiktionen, helt klart. Snyggt förpackat utan att stjäla uppmärksamheten från självaste storyn, skickligt gjort; 3,5/5 i betyg. Också nominerad till 6 Oscars.