Magnus Betnér igår; jag säger bara OMG vilken avslutning på kvällen! Helt underbart. Jag är så nöjd.
Dagen började för mig vid 13-tiden då Mattias föräldrar ringde på hemtelefonen och väckte upp mig. Hade tänkt ligga till halv tre i vart fall, men strunt samma. Mattias var hemma, han hade jobbat hemmifrån istället. Strax därpå kom ett försynt sms från Fanny som undrade om jag var vaken. Hennes kissekatt var sämre igen och kissade en massa blod och ev behövde hon skjuts till veterinären. Sure. Ingen fara. Mattias blev, av någon anledning, smått hysterisk och tvingade in mig i duschen omedelbart och hojtade att "VI MÅSTE SKYNDA OSS". Jaja. När vi kommit iväg i bilen (M insisterade på att åka ens innan vi visste något mer) och åkt en mil ungefär ringer Fanny igen och säger att veterinären sagt att det var lugnt och gett henne en tid på måndag. Ingen idé att vända hemåt direkt så vi bestämmer snabbt att det får bli en heldag på stan. Känns okej då det var hyperlänge sedan jag var där alls.
Så vi gick i affärer, sökte present till den kompis vars 30-årsfest vi ska på ikväll, utan resultat. Sökte något att ta på Sara till samma fest, med samma dåliga resultat. Mattias försökte få mig att tro att det var lugnt. "-Du kan ju ha den där...eh..den t-shirten du har på dig idag? Eller...eh...den andra..." Hm.. Just så står det till i min garderob. Jag har den t-shirten jag har på mig och så den andra. Faktiskt ungefär så. Resten är urtvättat, håligt, för litet, från -92 eller något annat diskvalificerande. Men det är fan svårt att handla kläder när man inte ser ut som det är tänkt (?) att man ska göra. Antingen ser jag gravid/fet ut eller så får inte boobsen plats. Hur ovanlig kropp kan man ha? Tycker inte jag har det egentligen, så jag antar att det finns ett gäng till med samma bekymmer. Skit samma, jag ska försöka jaga något idag igen.
Vid fem-tiden gick vi på Lottas krog och åt mat. Det är väldigt god mat där för hyfsade pengar. Mycket trevlig personal och mysig atmosfär. Även om den tillfälligt var satt ur spel då vi råkade hamna på bordet intill ett visst kommunalråd som inte tillhör mina favoritmänniskor på jorden.
Vi blev klara ganska tidigt så efter maten gick vi till Schmäck, stans trivsammaste fik och drack rättvisemärkt te, läste DN och tittade på Umeås trendigaste småbarnsfamiljer.
Halv åtta var det då dags. Föreställningen inleddes av en annan komiker; Mikael Koppelman i ca en halvtimme. Han var sådär kul, måste jag säga, och jag blev lite orolig för att det kanske var jag som var på fel humör eller att det var något annat som var fel. En del hade jag hört av honom tidigare, och en del var liksom inte roligt. Att han är andra generationens invandrare då hans pappa kommer från Estland är halvkul. Men sen försöker han hitta på någon väldigt absurd historia om hur han försöker smälta in bland Stockholms kurder i någon slags gemenskap med blingbling-fälgar...ja, det blev inte riktigt kul. Men han var lite charmig och småkul emellanåt.
Efter en 10-minuterspaus gick då Magnus Betnér upp på scenen och omedelbart blev det annat ljud i salongen. Stämningen var så på topp att det kändes euforiskt. Och han verkade njuta varje sekund. Han är klockrent rolig hela tiden, berättar saker som man vet är sanna (vilket enligt mig gör det än roligare), är vass politiskt utan att försöka vara korrekt, och har en stor portion feminism i sin humor som folk som säkert inte skulle drömma om att rösta feministiskt bara sväljer totalt och nickar instämmande till. Han ger kängor till allt ifrån "Cykel-på-köpet-Doggelito" till TV4:s nollrasism-vecka, dödshotande nynazister och Uffe Larsson. På ett väldigt ärligt och intelligent sätt. Så underbart. Jag tänker inte försöka återge något för det blir bara fel, men jag önskar att det fanns på film. T.o.m Mattias som brukar vara den känslomässigt återhållsamma norrlänningen personifierad skrattade högt och applåderade spontant. Det var skitkul! I wish you've been there.
Magnus skriver om giget själv i sin dagbok och han verkar vara just så nöjd som jag tolkade honom. Han drog över tiden en hel del och när han gick av scenen strax efter kl 22 (efter över 1,5 timmars stand up) fanns det nästan inget syre alls kvar i den fullsatta lokalen och jag tror att vi nästan lyckoberusat gick till parkeringen och körde hem. Jag kraschade som en koltrast (?) i sängen nästan direkt. Grejt day, precis vad jag/vi behövde! Mer sånt. Känns som att jag fick tusen gånger mer för mina 185kr igår kväll, än om jag hade gått på bio för 105 spänn (såg att vissa filmer kostade det nu, helt hutlöst dyrt!).
Idag; mer försök till shopping (blä) och 30-årsfest i stan.
Dagen började för mig vid 13-tiden då Mattias föräldrar ringde på hemtelefonen och väckte upp mig. Hade tänkt ligga till halv tre i vart fall, men strunt samma. Mattias var hemma, han hade jobbat hemmifrån istället. Strax därpå kom ett försynt sms från Fanny som undrade om jag var vaken. Hennes kissekatt var sämre igen och kissade en massa blod och ev behövde hon skjuts till veterinären. Sure. Ingen fara. Mattias blev, av någon anledning, smått hysterisk och tvingade in mig i duschen omedelbart och hojtade att "VI MÅSTE SKYNDA OSS". Jaja. När vi kommit iväg i bilen (M insisterade på att åka ens innan vi visste något mer) och åkt en mil ungefär ringer Fanny igen och säger att veterinären sagt att det var lugnt och gett henne en tid på måndag. Ingen idé att vända hemåt direkt så vi bestämmer snabbt att det får bli en heldag på stan. Känns okej då det var hyperlänge sedan jag var där alls.
Så vi gick i affärer, sökte present till den kompis vars 30-årsfest vi ska på ikväll, utan resultat. Sökte något att ta på Sara till samma fest, med samma dåliga resultat. Mattias försökte få mig att tro att det var lugnt. "-Du kan ju ha den där...eh..den t-shirten du har på dig idag? Eller...eh...den andra..." Hm.. Just så står det till i min garderob. Jag har den t-shirten jag har på mig och så den andra. Faktiskt ungefär så. Resten är urtvättat, håligt, för litet, från -92 eller något annat diskvalificerande. Men det är fan svårt att handla kläder när man inte ser ut som det är tänkt (?) att man ska göra. Antingen ser jag gravid/fet ut eller så får inte boobsen plats. Hur ovanlig kropp kan man ha? Tycker inte jag har det egentligen, så jag antar att det finns ett gäng till med samma bekymmer. Skit samma, jag ska försöka jaga något idag igen.
Vid fem-tiden gick vi på Lottas krog och åt mat. Det är väldigt god mat där för hyfsade pengar. Mycket trevlig personal och mysig atmosfär. Även om den tillfälligt var satt ur spel då vi råkade hamna på bordet intill ett visst kommunalråd som inte tillhör mina favoritmänniskor på jorden.
Vi blev klara ganska tidigt så efter maten gick vi till Schmäck, stans trivsammaste fik och drack rättvisemärkt te, läste DN och tittade på Umeås trendigaste småbarnsfamiljer.
Halv åtta var det då dags. Föreställningen inleddes av en annan komiker; Mikael Koppelman i ca en halvtimme. Han var sådär kul, måste jag säga, och jag blev lite orolig för att det kanske var jag som var på fel humör eller att det var något annat som var fel. En del hade jag hört av honom tidigare, och en del var liksom inte roligt. Att han är andra generationens invandrare då hans pappa kommer från Estland är halvkul. Men sen försöker han hitta på någon väldigt absurd historia om hur han försöker smälta in bland Stockholms kurder i någon slags gemenskap med blingbling-fälgar...ja, det blev inte riktigt kul. Men han var lite charmig och småkul emellanåt.
Efter en 10-minuterspaus gick då Magnus Betnér upp på scenen och omedelbart blev det annat ljud i salongen. Stämningen var så på topp att det kändes euforiskt. Och han verkade njuta varje sekund. Han är klockrent rolig hela tiden, berättar saker som man vet är sanna (vilket enligt mig gör det än roligare), är vass politiskt utan att försöka vara korrekt, och har en stor portion feminism i sin humor som folk som säkert inte skulle drömma om att rösta feministiskt bara sväljer totalt och nickar instämmande till. Han ger kängor till allt ifrån "Cykel-på-köpet-Doggelito" till TV4:s nollrasism-vecka, dödshotande nynazister och Uffe Larsson. På ett väldigt ärligt och intelligent sätt. Så underbart. Jag tänker inte försöka återge något för det blir bara fel, men jag önskar att det fanns på film. T.o.m Mattias som brukar vara den känslomässigt återhållsamma norrlänningen personifierad skrattade högt och applåderade spontant. Det var skitkul! I wish you've been there.
Magnus skriver om giget själv i sin dagbok och han verkar vara just så nöjd som jag tolkade honom. Han drog över tiden en hel del och när han gick av scenen strax efter kl 22 (efter över 1,5 timmars stand up) fanns det nästan inget syre alls kvar i den fullsatta lokalen och jag tror att vi nästan lyckoberusat gick till parkeringen och körde hem. Jag kraschade som en koltrast (?) i sängen nästan direkt. Grejt day, precis vad jag/vi behövde! Mer sånt. Känns som att jag fick tusen gånger mer för mina 185kr igår kväll, än om jag hade gått på bio för 105 spänn (såg att vissa filmer kostade det nu, helt hutlöst dyrt!).
Idag; mer försök till shopping (blä) och 30-årsfest i stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar