Downhill

Åh..jag vet knappt vad det är för dag känns det som... Jag tenderar att bli lite slö om jag inte planerar upp de här dagarna som jag har sk långledigt från jobbet (inträffar var sjätte vecka). Inte så att jag är sysslolös, jag har klippt gräs, diskat (avskyr att diska, men vad gör man när maskinen ryker när man kör den?), sorterat papper, svarat på mejl (tar aldrig slut) etc. Imorgon ska vi hjälpa till med grävningen för bredbandet i byn, jag har inte kunnat vara med tidigare men nu när jag är ledig ska jag också vara lite behjälplig. Lite små åtaganden den här veckan, som dock känns viktiga att få till. Men trots det känner jag mig ostrukturerad.

Jag har en växande lust för att leka med kameran, men prestationsångest. Okänt varför, men det känns inte som att jag fått något bra resultat på länge nu. Kanske skulle skriva till min fotolärare på Medborgarskolan och be om lite feedback. Han är väldigt bra på sånt. Har ju ett projekt som jag velat förverkliga i flera år nu, och det skulle verkligen vara kul, men jag behöver lite egoboost först.

Hade gärna gått nån studiecirkel i höst. ABF:s program kom igår och jag blir varje höst lika sugen på att gå tusen cirklar och att leda tusen cirklar. Jag borde kanske höra av mig och se vilka ev möjligheter som kan finnas. Skulle vilja återuppta yogan igen, skulle vilja så mycket. Utom det jag kanske ska. Jag vet inte, men det känns lite så. Mycket grubblerier i Saras huvud, som vanligt. Tror dessutom att jag börjar längta lite efter hösten. Är det normalt?

Insåg när jag läste mejlen i morse att jag missat ett åtagande... Inte bra. Jag försökte ta tag i det sent i våras, men då var det så väldigt mycket, inte bara för mig utan även för andra inblandade. Men jag har ingen ursäkt egentligen, jag skulle ha kunnat tagit tag i det under sommaren nu. Men det har inte blivit av. Suck, jag vet inte om jag håller på med rätt saker, vad är rätt för mig?