Här var vi då:
I det här huset hade vi möte, lagade mat, umgicks och vissa av oss, däribland jag, sov också här:
Andra sov i det här fina huset, bredvid bäcken/ån eller vad det var:
Här behövde dock ingen bo (men visst var det lite charm över det?):
Klassisk mötesbild:
Helena under kökstjänst:
Veronica, Lourdes och Aase under en paus på verandan:
Och så lite miljöbilder:
Känns Dalarna, inte sant?
En liten bit bort fanns ett Buddistiskt tempel. Själva templet var inte så bildskönt; ett vanligt tegelhus, men miljön runt omkring var vacker, och skylten sådär lite makabert ful:
Lite mer miljö. Kunde konstatera att våren kommit lite längre än vad den gjort här hemma:
Tja, det var väl det. Fint va? Tänk om man alltid kunde ha möten i sådana miljöer. Skulle tro att det har sin påverkan. Direkt jag klev ur bilen så kände jag på luften att det var ett rogivande ställe att mötas på. Inte så dumt. Nåväl.
3 kommentarer:
Hehe... Och kanske rogivande att bli utsläppt från bilen också! ;)
Håller med om att det är en miljö man borde befinna sig i oftare!
Haha, ja kanske lite så. Nejdå, det gick bara bra. =)
Längtar efter semester när jag ser bilderna. Verkar så lungt!
Skicka en kommentar