Fördomar och åldrar

På tal om vikarier och åldrar förresten. Pratade länge om det igår med Mattias. Jag har ju haft min beskärda del av vikarier som arbetskamrater ett tag nu, av varierande åldrar. Och jag måste erkänna att jag verkligen fått stå tillbaka på min tidigare uppfattning att fördomar, ovilja till jämställdhet etc till viss (stor?) del är åldersbundet. Det är det inte kan jag säga. Usch, ibland vill man bara stänga öronen... Vissa nätter känns det verkligen oändligt att vara utelämnad till en enda person som sällskap och hjälp i tio timmar... Då är det skönt att man trots allt jobbar ensam på varsin avdelning och kan hålla sig mer på sin egen när det blir jobbigt.

Än mer mörkrädd blir man när personen bredvid en har barn hemma som man vet kommer att att ta åt sig av de fördomar som dess föräldrar står för. Det är läskigt. Får utveckla det här mer en annan gång kanske.