Idag fick jag lära mig att man måste äta om man ska träna. Ingen frukost och en tallrik havregrynsgröt till lunch är inte tillräckligt för att orka simma intensivt i 50 minuter, det blev jag varse idag. Och det hade jag väl kunnat räkna ut själv egentligen. En dryg kvart in fick jag en känsla av hjärtklappning och sen blev benen märkligt tafatta. Det kändes nästan som att jag skulle svimma av i bassängen. Jag tog en paus och försökte igen men fick ge mig ganska snart. Det kändes som ett misslyckande att få ge upp men jag får dra lärdom av det istället för att känna så.
Jag for hem och åt och har sen gått mig ordentligt trött och svettig på bandet i 45 minuter istället. Det kändes bra och gick betydligt lättare.
Lite känner jag mig kanske pressad av att jag (medvetet) släppte på kollen i helgen vilket resulterade i några plushekton. Jag vill inte att sånt ska stressa mig, det blir inget bra då. Jag vill ju komma från hetsen. Jag åt pizza för första gången på över en månad och hade verkligen längtat efter det. Samtidigt så hägrar den där tvåsiffriga viktnedgången som verkligen är inom räckhåll nu. Men det kommer.
Jag fortsätter att skriva ner alla saker som jag märker skillnad i för att lite skifta fokus. Hälsoeffekter så väl som annat. Lite dubbelt var det tex att inse att min favoritklänning inte längre sitter särskilt snyggt utan hänger lite som en rak påse. Det var både tråkigt, för att jag gillar den, som roligt att verkligen få intyg på skillnaden. Jag har köpt på mig några nya t-shirts men tänker väl i övrigt avvakta med att köpa alltför mycket nytt än. Vill det sig bra så kan jag ju inte ha det heller särskilt länge till. Byxorna jag inte kunde komma i före jul men som några veckor efter min start faktiskt gick på, de är snudd på för stora nu.
Så ja, framåt och nedåt fortfarande. Heja mig :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar